Fukushima inte Tjernobyl
Fredagen den 18 mars, sju dagar efter kärnkraftsolyckan i Japan anordnades ett seminarium på Ångströmlaboratoriet för att bland annat förklara hur en kärnkraftsreaktor fungerar, vilka skyddsbarriärer som finns på ett kärnkraftverk och för att utreda koncept som förlust av kylning, härdsmälta och strålningsdos. Mattias Lantz på institutionen för fysik och astronomi var en av föreläsarna eftersom han forskar på just tillämpad kärnfysik.
– Det man har sett i Tokyo är de lättflyktiga gaser som släppts ut för att minska trycket i reaktorerna och det kan man acceptera under en kortare tid skulle jag säga. Problemet är om vi får härdskador, alltså någon form av härdsmälta, som friläggs genom att ta sig igenom skyddsbarriärerna och sprider långlivade partiklar som sedan snöar eller regnar ner, som i Tjernobyl.
Mattias Lantz berättar att det inte finns några studier som visar på tydliga samband mellan låga strålningsnivåer och skador, utan att det är de höga doserna som är farliga, särskilt när de tillförs under en mycket kort tidsperiod. Alla människor utsätts för en viss bakgrundsstrålning, olika mycket beroende på var man bor och hur man lever. Exempelvis får man en tiodubbel dos om man flyger.
– Det släpps hela tiden ut små mängder radioaktivitet ur skorstenarna på kärnkraftverk som är i drift, ädelgaser som inte binder till något och därför inte tas upp av kroppen.
Kärnkraft är ingenting annat än ett avancerat sätt att koka vatten. Bränslet som används i ett kärnkraftverk är uran, och det är genom en kedjereaktion där urankärnan tar upp en extra neutron och därefter splittas som man får den värme som krävs för att hetta upp vattnet i reaktorn. Vid fissionen uppstår ett antal radioaktiva sönderfallsprodukter med olika lång halveringstid, varav de relativt långlivade, som cesium-137 och strontium-90 med 30 års halveringstid, är de man framför allt är rädd för. De kortlivade, som jod-131, faller sönder fort och är därefter ofarliga.
– Om det är skador på reaktorerna i Fukushima så har de långlivade radioaktiva ämnena i alla fall inte läckt ut ännu, men det är mycket motstridig information – vi har ett utsläpp nu, men det är lokalt kring Fukushima och jag hoppas att det fortsätter så. Det är mycket vi inte vet ännu.
Vågen slog ut elen och kylningssystemet i reaktorerna lade av, vilket ledde till att väte antändes och exploderade. Värmeutvecklingen avstannar inte bara för att man stoppar fissionsreaktionerna, det tar ett tag för reaktorerna att kallna. Kärnkraftverken i Japan är gamla och saknar vissa säkerhetsanordningar, till exempel det filter som finns i svenska kärnkraftverk och som vid övertryck filtrerar bort det mesta av de radioaktiva ämnena.
– Hittills finns det inga rapporterade dödsfall i anslutning till kärnkraftskatastrofen. Många vill göra kopplingen till kärnvapen, men det är inte samma sak. Inte heller explosionen i Tjernobyl går att jämföra med en atombomb.
Eftersom kärnkraftverket i Tjernobyl saknade de skyddsbarriärer mer moderna kärnkraftverk har ledde explosionen till att 30 procent av de radioaktiva ämnena gick rakt ut i atmosfären. Tjernobyl är en sjua på den sjugradiga INES-skalan (International Nuclear Event Scale). Fukushima rapporterades först som en fyra, men uppgraderades snart till en femma.
– Oavsett vad så kommer inte samma sak att ske i Fukushima som skedde i Tjernobyl. Det är viktigt att sätta saker i perspektiv, även om det som hänt förstås är fruktansvärt. Jag tycker att det är osmakligt att många inom 48 timmar hunnit göra politik av det inträffade och använder det som argument mot kärnkraften. Jag säger att analysen efteråt får visa hur allvarlig olyckan var.
nbsp;
