Avslag släcker Anwars hopp

Ergo har tidigare berättat om journalisten och tidigare Uppsalastudenten Anwar Hossain som, efter att ha rapporterat om utomrättsliga avrättningar i Bangladesh, plötsligt fann sig åtalad för ett mord i hemlandet trots att han inte hade lämnat Sverige på många år.
För Anwar Hossain är åtalet, som rör ett mord i Bangladesh 2009, en tydlig indikator på att regimen är ute efter honom. Efter att ha fått avslag på sin asylansökan hos Migrationsverket blev han lättad när Migrationsdomstolen i december förra året bestämde sig för att översätta åtalshandlingen och ta med den i bedömningen. I samma veva meddelade domstolen även att Anwar skulle få en muntlig förhandling för att med egna ord kunna berätta sin historia. Så långt såg det ljust ut för honom.

Men när översättningen av mordåtalet var klar visade den sig innehålla en rad felöversättningar. Det framgick inte ens tydligt att Anwar stod åtalad för mordet. Misstagen kunde emellertid redas ut under den muntliga förhandlingen, tack vare en bangladeshisk tolk. Men trots att felen bekräftades verkar det som att Migrationsdomstolen i sitt beslut, som kom i början av april, ändå har utgått ifrån den första, felaktiga, översättningen av åtalet. Och enligt Anwars advokat Simon Andersson innehåller rättsförfarandet fler allvarliga brister än så.
– Det mest anmärkningsvärda är att domstolen inte har brytt sig om att undersöka åtalshandlingens äkthet. Skyldigheten att utreda om den är äkta eller inte ligger på migrationsmyndigheterna. Man har inte tagit sitt ansvar här, säger han.
Förvaltningsprocesslagens paragraf åtta slår fast att ”Rätten skall tillse att mål blir så utrett som dess beskaffenhet kräver”. Av Migrationsdomstolens beslut framgår dock att man inte har klargjort om åtalet mot Anwar är äkta eller inte. Migrationsdomstolens rådman Arvid Hessén var en av dem som fattade beslutet i Anwars fall. Han säger att rättens bedömning är att det inte är befogat att äkthetskontrollera åtalet.
– Anwar Hossains asylberättelse är helt enkelt osannolik. Som vi ser det innehåller den stora oklarheter. Dessutom är det inte så lätt för oss att kontrollera ett dokuments äkthet. När vi har gjort det tidigare, genom ambassaden i Bangladesh och en advokat i landet, har det tagit två år innan vi har fått svar. Och sedan har den klagande i slutändan ofta ifrågasatt resultatet och hävdat att advokaten i Bangladesh är opålitlig.
Oklarheterna i Anwars asylberättelse som Arvid Hessén hänvisar till handlar främst om svårbegripliga detaljer kring mordåtalet. Enligt Anwar och hans advokat har dessa tveksamheter uppstått genom att Migrationsdomstolen har blandat ihop det aktuella mordåtalet med ett annat brott, som Anwar tidigare anklagades för på falska grunder. Advokaten Simon Andersson är minst sagt förbryllad över att domstolen har gett den frågan en avgörande betydelse. I ett svar på en inlaga från Migrationsverket i mars i år framgår det nämligen att detta missförstånd redan har retts ut: ”Migrationsverket vitsordar i och för sig det som nu har anförts om att Anwar Hossain i brevet till verket av den 20 juli 2009 kan ha avsett en annan anklagelse om brott”.
Trots detta är det just rättens sammanblandning av de två olika brottsanklagelserna som blir huvudorsaken till att Anwars asylberättelse anses osannolik.

Migrationsdomstolen har dock helgarderat sig genom att hänvisa till att Anwar inte befann sig i Bangladesh när det påstådda mordet ska ha begåtts:
”Oaktat handlingarnas äkthet anser Migrationsdomstolen att Anwar Hossain oavbrutet har befunnit sig utanför Bangladesh sedan januari 2004. Han torde mot denna bakgrund inte ha svårt att kunna visa i domstol där – för det fall att det skulle bli aktuellt för honom – att han inte vistats i Bangladesh under aktuell tidsperiod.”
Men enligt Sara Torsner från Reportrar utan gränser finns inga garantier för att Anwar kommer att kunna rentvå sig i en rättegång i Bangladesh.
– Rättssäkerheten i landet bristfällig och det finns många fall där just journalister har råkat illa ut.
Inte heller Anwar känner sig lugnad av Migrationsdomstolens slutsats att han kommer att få en rättvis rättsprocess i hemlandet.
– Vilken domstol ska fria mig? Samma korrupta administration som har åtalat mig, eller? Det är de korrumperade människorna som försöker sätta dit mig, som de nu påstår kommer att skydda mig. Vad ska jag göra när de tar mitt pass på flygplatsen? Hur ska jag då kunna bevisa nåt?
Om Anwar skulle dömas för mord riskerar han dödsstraff.
– Enligt tortyrkonventionen och flera andra konventioner får man inte återsända någon till ett land där han eller hon riskerar tortyr eller dödsstraff, säger Sara Torsner.
Han har överklagat beslutet till Migrationsöverdomstolen. Där är det bara en procent av fallen som tas upp: de som kan skapa praxis. Men Simon Andersson tycker att Anwars fall är ett sådant.
– Jag menar att migrationsmyndigheternas utredningsskyldighet är en principiellt viktig fråga, säger han.

Inom de närmaste veckorna får Anwar veta om hans fall kommer att tas upp i Migrationsöverdomstolen eller om han istället får invänta ett datum för avvisning.

nbsp;