Bloggaren som dietist

nbsp;

Avhandlingen består av fyra separata studier. I de två första analyseras svaren från en enkätundersökning. Genom en klassisk konsumtionsstudie undersöks hur mycket frukt och grönsaker svenskar i genomsnitt äter. I de två avslutande studierna ligger fokus istället på hur svenska bloggare skriver om frukt och grönsaker. I ett första steg undersöktes 50 bloggar skrivna av lekmän. Bloggarna klassificerades utifrån två olika aspekter.

– Den ena kan vi kalla källan till upplevelsen: Skrev de utifrån egna upplevelser, eller försökte de förmedla andras kunskap? Den andra handlade om hur aktivt de försökte påverka läsarnas kost och attityder, säger Anna-Mari Simunaniemi som har doktorerat vid institutionen för kostvetenskap.

nbsp;

Frågan var om bloggarna var intresserade av att få andra att följa deras kostråd, eller om de endast använde bloggen som ett sätt att uttrycka sig.

Med hjälp av den indelningen skapades fyra idealtyper: övertalare, auktoriteter, exhibitionister och förmedlare.

– Jag valde att titta vidare på ”övertalaren” eftersom det är den typ som närmast motsvarar dietister och myndigheter som vill ge kostråd. Genom att titta på de här bloggarna kanske vi kan lära oss något om hur vi själva bör prata kring de här frågorna, säger Anna-Mari Simunaniemi. nbsp;

Övertalaren använder delvis egna upplevelser – de har ofta själva provat en viss kost och vill få andra att göra samma sak. I den avslutande studien fördjupade Anna-Mari Simunaniemi sig i de tolv bloggar som hörde till den kategorin. Med hjälp av diskursanalys identifierades tre olika diskurser, det vill säga olika sätt att prata om frukt och grönsaker: normativ konsumtion, autentisk konsumtion och altruistisk konsumtion.

– Inom den normativa konsumtionen finns ett ganska svartvitt tänkande kring vad som är rätt och fel. Bloggarna baserar sina argument på vetenskapliga bevis. nbsp;

Den autentiska konsumtionen strävar efter det naturliga – vi ska äta som människor åt för länge sedan. nbsp;

– De som hamnar i den här gruppen är ofta skeptiska mot att vi har drivit på biologiska processer. Det kan till exempel handla om att frukt idag innehåller för mycket socker. nbsp;

Inom alla grupper går åsikterna isär och flera olika diskurser kan också pågå parallellt. Även om man är överens om vissa saker kan man vara väldigt oeniga om konsekvenserna. Olika vetenskapliga studier har gett olika resultat och mycket beror helt enkelt på vilka studier man väljer att lyfta. nbsp;

– Bland dem som använder sig av den autentiska konsumtionsdiskursen finns det till exempel vissa som tycker att vi bara ska äta kött, medan andra menar att vi bör vara veganer.

nbsp;

Den sista diskursen kallar Anna-Mari Simunaniemi för altruistisk konsumtion. Här handlar det om att göra kostval som inte skadar miljön, ger minsta möjliga koldioxidutsläpp eller som tar hänsyn till hur djuren har det innan slakten. nbsp;

– Det kan också handla om hänsyn till andra människor, till exempel att människor skadas på grund av de bekämpningsmedel som används bland annat på bananplantager. Man tänker helt enkelt mer på andra än på sig själv. nbsp;

Urvalet för den sista studien var relativt litet, bara tolv bloggar analyserades, men Anna-Mari Simunaniemi tycker ändå att den ger en bild av hur det ser ut i bloggosfären.

– Det är ett första experiment inom det här vetenskapsområdet, säger hon och berättar att det i stort sett saknas forskning på hur kost kommuniceras i sociala medier. nbsp;

För Anna-Mari Simunaniemi finns det flera skäl att gå vidare med den här typen av studier. nbsp;

– Jag tycker det är viktigt att forskare och experter hänger med i vad som händer i samhället. Det är ingen mening med att lyfta kostfrågor som ingen är intresserad av just nu. Utifrån min studie kan vi till exempel se att vi kanske borde diskutera mer vad som är naturligt och inte naturligt, samt kostens påverkan på miljön.

nbsp;