Tar fram AI:s som räddar liv
Det tar nästan två timmar för mig att komma på hur jag ska inleda den här texten. Strax intill mig på bordet ligger sju sidor transkriberad intervju, mycket intressant fakta som skäras ner till lagom format. Ibland hade varit så skönt att bara få göra den roliga intervjun och slippa det ångestframkallande skrivandet. Det är också en av frågorna jag vill ha svar på när jag träffar Thomas Schön som forskar om maskininlärning – skulle det gå att få en AI att skriva denna text?
– Nej, det går inte att göra idag, men det är inte orimligt att det kommer att gå inom en överskådlig framtid. Det som är svårt att göra idag är att instruera vad du vill få fram och vad läsarna vill ha, säger Thomas Schön, professor i reglerteknik vid Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet.
Anledningen till frågan är inte så konstig, Thomas Schön har byggt upp ett labb inom maskininlärning som just handlar om att få datorer att lösa uppgifter de inte är explicit programmerade för. Forskningsområdet är en del inom artificiell intelligens och har nått stora framgångar under det senaste årtiondet, framförallt tack vare utvecklingen inom djupinlärning, eller deep learning. Denna teknik används till exempel i din telefon när den känner igen olika ansikten.
– Deep learning handlar om all form av perception som att förstå bilder, tal och musik, men också om att skapa bilder, tal och musik. Här har det skett en enorm utveckling, man skulle nog kunna referera till det som ett paradigmskifte kring vad vi kan och inte kan göra.
Thomas Schön visar siten "https://thispersondoesnotexist.com/" som är ett exempel på hur djupinlärning kan användas för att generera bilder. På sidan kan man slumpa fram bilder på ansikten som är framtagna av en AI, dessa ansikten finns alltså inte i verkligheten.
Ett område där denna teknik kommer att spela en central roll i framtiden är inom medicin, som ju handlar om att tolka bilder och prover. Thomas Schöns forskargrupp har bland annat använt tekniken för att automatgranska EKG i Brasilien. Den som känner av hjärtproblem i Sverige har oftast lätt att få snabb uppföljning och vård. Men i det område i Brasilien som de arbetar med är det långt till närmsta sjukhus. Därför har sjukvården där utvecklat en lösning med lokala EKG-apparater. Resultatet från mätningarna skickas sedan för tolkning av läkare i huvudstaden. Vissa av de här mätningarna tyder på akuta hjärtproblem och det är då viktigt att läkarna tittar på just dessa först. Vad Thomas Schöns forskargrupp håller på att ta fram är en AI som kan hjälpa till med denna sortering.
– AI:n levererar svar direkt när mätningen kommer in, och på sex av de vanligaste hjärtfelen gör den nu lika bra bedömningar som läkarna. Och våra kollegor i Brasilien får ju in 2 500 mätningar varje dag, så den blir ju bättre och bättre, säger Thomas Schön, som tror att denna teknik kommer att spela stor roll i länder där närheten till sjukhus inte finns.
Här i Uppsala håller han också på att hjälpa till med utvecklingen av en strålningsmaskin som ska användas vid behandling av cancer. Idag görs de flesta steg i strålbehandlingen separat, man tar en bild av tumören, räknar stråldos och strålar. Men i den nya maskinen som byggs av det Svenska bolaget Elekta, ska alla steg kunna ske i realtid med hjälp av en AI vilket ska ge en mer precis behandling.
– Det vi tittar på idag är att göra den självkörande. Förhoppningen är att skada mindre frisk vävnad, minska tiden patienten behöver ligga i maskinen och komma åt fler typer av tumörer, även i områden på kroppen som rör sig. Hårdvaran finns idag, men inte alla algoritmer och det är de vi håller på att utveckla.
Det är dock inte bara inom medicin som man kan vinna stora framgångar när en dator gör jobbet. Thomas Schön har också intresserat sig för biologi och tagit fram ett nytt programmeringsspråk som de nu använder för att bland annat kartlägga och förklara hur arter uppkommer och dör ut och på så sätt få en bättre version av ”livets träd”. Möjligheterna inom forskningsområdet är nästan obegränsade.
– Med den här kunskapen jag har, kan jag få vara med och leka med vem jag vill. Det roliga är att den här tekniken går att testa på många ställen.
Tekniken är i princip applicerbar på alla områden där det finns data. Jag frågar Thomas Schön om det finns någon utbildning man ska passa sig för om man inte vill bli omsprungen av en AI i framtiden?
– Många arbeten idag är ju väldigt komplexa och innehåller uppgifter som vi är långt ifrån att automatisera. Men det skulle vara jobb som innehåller många repetitiva inslag med mer eller mindre tydliga instruktioner.
Han menar dock att teknikutvecklingen kan komma att innebära nya jobb växer fram. Inom juridik till exempel kan viss handläggning komma att ersättas av AI, samtidigt uppstår ju nya frågor kring hur tekniken ska regleras och vem som har äganderätt till data – frågeställningar som kommer att kräva en annan typ av juridisk expertis.
– En jurist som är framåt på det här området kan skapa en väldigt intressant framtid för sig själv.
Kanske kommer det nu att bli lättare för fler att ta till sig den nya tekniken. Uppsala universitet kommer i år att starta ett nytt labb där alla vetenskapsområden ska få möjlighet att arbeta med AI. Tanken är att forskare ska få komma till labbet, jobba en tid, lära sig och sedan implementera nya arbetssätt på sina egna institutioner.
– Det är mitt försök att hitta ett sätt att sprida kunskapen inom den här 500 år gamla organismen som vi är och få alla att dra nytta av möjligheterna som finns.
Det tycks alltså finnas sätt för alla inom universitetet som har intresse av den nya tekniken att hitta sin plats. Men jag passar ändå på att fråga vad han tror kommer att hända i en avlägsen framtid, vad ska människor göra om AI:s tar över alla våra uppgifter?
– En vän drog en liknelse häromdagen när vi pratade om just det här. Att vi kanske blir som framtidens hästar.
Nöjesdjur?
– Ja, hästar behövs ju inte idag, ändå har vi fler hästar än någonsin för att vi tycker att det är kul. Det kanske är trevligt?, skojar Thomas Schön och fortsätter:
– Det är en extremt svår frågeställning att resonera kring. Om det nu skulle bli en sådan situation, är det långt fram i tiden om den ens inträffar.
Utbildningar inom Machine Learning
Hösten 2020 startar två nya masterutbildningar vid Uppsala universitet: ”Image Processing and Machine Learning” och ”Data Science”. För civilingenjörer finns även kurserna ”Statistisk maskininlärning” och ”Avancerad probalistisk maskininlärning”
För forskningsintresserade tipsar Thomas Schön om programmet WASP (The Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software Program). Det är Sveriges största individuella forskningsprojekt hittills, där 400 doktorander ska utbildas inom bland annat AI.
