Universitetets branta titeltrappa
Den här texten publicerades första gången i Ergo #1 2018 och har sedan dess uppdaterats för att namn och siffror ska stämma. (Senast uppdaterad 20 augusti 2021).
Rektor
Sådana har ju funnits på varenda skola man gått på sedan första klass, men rektorer vid universitet och högskolor har mycket större makt och ansvar än sina namne på grundskolorna (vilket reflekteras inte minst i deras lön. UUs sittande rektor Anders Hagfeldt håvar in hela 126 000 i månaden enligt uppgifter från januari 2021). Rektor är myndighetschef för universitetet och ytterst ansvarig för den löpande verksamheten. Att väljas till rektor är en utdragen process och det yttersta beslutet att tillsätta denne fattas av regeringen, efter förslag från det så kallade konsistoriet – UUs styrelse.
Rektor ska inte förväxlas med de så kallade studierektorerna (se nedan).
Prorektor
Rektors högra hand. Typ. Prorektor är ställföreträdande rektor och tjänstgör i dennes ställe när hen inte är i tjänst. Det vill säga, det som man logiskt sett kan tycka borde kallas ”vicerektor”, men vicerektorerna har en annan roll (generellt kan sägas att titlar som inleds med ”pro”, förutom professor, innebär att personen är ställföreträdande för ordinarie person som innehar posten). Prorektor utses av konsistoriet. Nu sittande prorektor för UU är Coco Norén.
Universitetsdirektör
UUs förvaltningschef som har det övergripande ansvaret för universitetets administrativa, rättsliga och ekonomiska verksamhet. UUs universitetsdirektör är Caroline Sjöberg.
Vicerektor
Tre vise män, eller jag menar vicerektorer, finns vid UU – en för varje vetenskapsområde. De är ordföranden för vetenskapsområdenas beslutande organ, de så kallade områdesnämnderna, som ansvarar för utbildning, forskning, utvecklingsarbete, uppdragsverksamhet och samverkan med det omgivande samhället samt att informera om verksamheten. Vicerektorerna sitter med i rektors ledningsråd tillsammans med prorektor, universitetsdirektören och rektor själv, samt tre studentrepresentanter.
Dekan/dekanus
Ändelserna på ordet har vi noterat att såväl media som universitetet växlar mellan lite godtyckligt, men ”dekanus” är faktiskt den latinska maskulinformen av titeln, så vill man vara på den säkra sidan gör man bäst i att använda det könsneutrala (och mindre krystade) ”dekan”. En dekan är den högsta administrativa chefen för en fakultet och ordförande för fakultetsnämnden.
Prefekt
Chef för institutionen – ansvarar för dess personal och ekonomi. Prefekten är bland annat ansvarig för anställdas och studenters arbetsmiljö och ska se till att universitetets mål och strategier, föreskrifter och riktlinjer efterföljs inom institutionen. Hen utses av rektor, vanligtvis efter förslag från anställda vid institutionen.
Studierektor
Det råder en viss oklarhet kring exakt vad en studierektors uppgift är, men generellt kan sägas att de har övergripande administrativt och organisatoriskt ansvar för grundutbildningarna på universitetet. De planerar och utvecklar kurser och program och basar över sådant som att bevaka och uppdatera kurslitteratur och att rekrytera lärare och gästföreläsare. De fungerar lite som prefektens förlängda arm på institutionerna.
Professor
Den titel som används för de högst utbildade lärarna vid universitetet. Kravet för att du ska få anställas som professor är enligt Högskoleförordningen att du ska ha visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet, därutöver fastställer de enskilda lärosätena behörighetskraven individuellt. Vid UU specifikt krävs bland annat att den sökande ska ha visat förmåga att i konkurrens erhålla forskningsanslag och att den ska ha relevant högskolepedagogisk utbildning – forskarhandledarutbildning inkluderad – omfattande minst tio veckor eller motsvarande. Det finns en gängse uppfattning om att professorer i princip inte kan avskedas, vilket nästan stämmer för de som anställdes före 1999 då majoriteten av professorerna anställdes med ”fullmakt” (de kan inte avskedas på grund av arbetsbrist, utan endast om de exempelvis begår ett brott). Sedan -99 har åtnjuter dock de nyanställda professorerna typ samma anställningsskydd som vanliga dödliga. I alla fall på pappret.
Docent
Är en akademisk titel som markerar att man har högre vetenskaplig kompetens än doktorsexamen, vilket vanligtvis innebär ungefär fyra års heltidsforskning efter avlagd examen. Titeln visar att du har kompetens att undervisa och handleda på alla nivåer inom högre utbildning, samt att ingå i en betygsnämnd vid disputation. Att vara docent är dock inte ett yrke, utan en vetenskaplig kompetensmarkering. En undervisande docent får vanligtvis yrkestiteln lektor.
Lektor
Universitetslärare som vanligtvis har avlagt en doktorsexamen (eller har motsvarande vetenskaplig kompetens). Även lektorn har höga krav på vetenskaplig och pedagogisk skicklighet, men de är inte lika omfattande som de för professorer. De behöver heller inte ha forskarhandledningsutbildning.
Adjunkt
Universitetslärare som vanligtvis har en lägre akademisk examen (t.ex. magister-/masterexamen), men inte en doktorsexamen. Anställningskravet är att de ska ha ”ämnesfördjupade” kunskaper snarare än ”vetenskapliga”, samt ha pedagogisk skicklighet.
Doktorand/doktor
En student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå kallas doktorand (obs är en anställning). Utbildningen omfattar 240 högskolepoäng, varav doktorsavhandlingen ska utgöra minst 120 poäng. Doktorander erbjuds ofta så kallad ”institutionstjänstgöring”, vilket innebär att de får undervisa eller jobba med administration på institutionen vid sidan av sin forskning. Institutionstjänstgöringen får motsvara 20 procent av en heltid, men denna räknas inte in i den faktiska studietiden, vilket är anledningen till att det ofta tar längre tid att doktorera än vad man kanske tror baserat på hur många poäng utbildningen motsvarar (fyra års heltidsstudier). Efter godkänd disputation – motsvarande opponeringen på kandidat-, magister- och masternivå – erhåller man en doktorsexamen, den högsta akademiska examen, och titeln doktor.
En person kan även utnämnas till hedersdoktor, men det har inget att göra med att man har erhållit en akademisk examen, utan är personer som de enskilda fakulteterna anser har främjat forskningen vid universitetet. Kan snarast liknas vid att man erhållit ett ärofyllt pris.
Postdok(toral)
En person som har disputerat kan bli postdok, vilket innebär att den har en tidsbegränsad forskningstjänst eller forskningsplats via stipendium vid ett lärosäte. Ofta söker man sig utomlands för att genomföra sin postdok. Syftet är att få erfarenhet och bygga en egen forskningsprofil, samt att skapa ett oberoende gentemot sin före detta avhandlingshandledare (akademikerkretsars motsvarighet till en tonårsrebell). Postdoktorer kan även ha möjlighet att undervisa, men de ska primärt fokusera på forskning.
Licentiat
Typ en halv doktor. En doktorand kan i vissa fall välja att avlägga en licentiatexamen, vilket motsvarar en halv doktorsexamen. Den kan fungera som en färdig examen, eller användas mer som en mellanexamen på vägen mot doktorsexamen.
Ergo frågar:
Saga Schagatay, 25, arkeologstudent.
Vad är...
…en dekan?
– De är ganska högt uppsatta. Jag vet inte exakt vad de gör, men de är högt upp i hierarkin, nära rektor tror jag.
…en prefekt?
– Som i Harry Potter? Haha Nej, men jag tror att de är under dekanen hierarkiskt. Kanske är de mer knutna till institutionerna?
…en licentiatexamen?
– Det låter som att man får ut en licens för ett yrke typ? Kanske är det som en doktorsexamen fast examen för ett specifikt yrke snarare än att man vill fortsätta forska akademiskt?
Madeleine Grahn, 23, arkeologstudent.
Vad är...
…en dekan?
– Jag känner igen titeln, men kan inte placera.
…en prefekt?
– Har det kanske med nationerna att göra?
…en licentiatexamen?
– Gissar på samma som Saga.
Hugo Birgersson, 27, läser ingenjörsprogrammet i byggteknik.
Vad är...
…en dekan?
– Vet inte.
…en lektor?
– Det låter bekant, men jag vet inte.
…en docent?
– Hmm, är det en sådan som skriver ut medicin?
Federico Vega, 24, läser ingenjörsprogrammet i byggteknik.
Vad är...
…en prefekt?
– Jag vet inte, men jag har hört det förut.
…en docent?
– Jo, är det inte en… eller vafan, nej jag kan inte.
…en licentiatexamen?
– Låter som att man får ut en licens för ett yrke efter examen.
UUs organisationsstruktur i ett nötskal:
Konsistoriet
Universitetets styrelse. Har uppsikt över Uppsala universitets alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Består av 15 ledamöter inklusive ordförande och rektor. Majoriteten av ledamöterna utses av regeringen. Tre ledamöter är studentrepresentanter.
Vetenskapsområde
Universitetets forskning och utbildning delas in i tre övergripande vetenskapsområden: humaniora och samhällsvetenskap; medicin och farmaci; och teknik och naturvetenskap. Vetenskapsområdenas högst beslutande organ är områdesnämnderna, i vilka de tre vicerektorerna är ordförande.
Fakultet
I de tre vetenskapsområdena delas in i fakulteter. Det finns nio fakulteter vid UU (sex inom humaniora/samhällsvetenskap; två inom medicin/farmaci; en inom teknik/naturvetenskap). Fakultetsnämnderna är högst beslutande organ och i dessa är dekanen ordförande.
Institution
Vid varje fakultet finns flera institutioner, 55 totalt vid hela UU. Dessa leds av en prefekt och en institutionsstyrelse. Institutionen är organisatoriskt och administrativt ansvarig för utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom ett specifikt ämne eller en grupp av närliggande ämnen.
Fotnot: Exakt vilka arbetsuppgifter som omfattas av de olika titlarna kan variera beroende på vilken institution/fakultet/vetenskapsområde de avser. Även de exakta titlarna kan variera.
