Doktorandombuden svarar på fyra vanliga frågor om att vara doktorand

Fråga: Jag har ansökt till en utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet och undrar hur mycket man tjänar som anställd doktorand?

Svar: Doktoranders löner regleras av ett lokalt kollektivavtal som kan vara utformade på olika sätt vid olika lärosäten. Vid Uppsala universitet följer doktorandernas löneutveckling en bestämd “doktorandstege”.

I nuläget ligger ingångslönen för doktorander på 29 000 kronor och slutlönen på 34 300 kronor. För doktorander som har en läkarexamen eller är legitimerade läkare ligger ingångslönerna på 33 400 respektive 35 400 kronor och slutlönerna på 38 700 respektive 40 700 kronor. Inom verksamheter där dessa särskilda lönestegar används finns möjligheten att applicera dem inom hela verksamhetsområdet, alltså även för doktorander som inte är legitimerade läkare eller saknar läkarexamen. Detta är minimumbeloppen – fakulteterna och institutionerna kan dessutom utöver detta besluta om ett månatligt lönetillägg om det bedöms vara motiverat i exempelvis rekryteringssyfte. Dessa tillägg ska dock inte utgå från individuell prestation och kompetens.

Under sin tid som doktorand har man rätt till löneförhöjning efter ett, samt två fullgjorda år som doktorand. Därefter när man har uppnått 50 procent av kraven för doktorsexamen och återigen när man har uppnått 80 procent. I normalfallet ska 50 procent respektive 80 procent vara uppnådda efter 24 respektive 38 månaders heltidsstudier. Den individuella studieplanen är ett stort stöd i den här frågan.
 
Informationen ovan är hämtad från det lokala kollektivavtalet om löner för doktorander. De specifika lönesiffrorna kan regleras, så det är bra att hålla sig uppdaterad på den aktuella lönestegen på Saco-S-rådet vid Uppsala universitets hemsida.

Fråga: Min individuella studieplan har inte blivit uppdaterad på länge, vad gäller?

Svar: Den individuella studieplanen (ISP) är ett viktigt verktyg för doktorander. Det är ett dokument med rättslig verkan och den ska följas upp minst en gång per år av doktorand och handledare, vid behov revideras och därefter skrivas under av doktorand, handledare och prefekt. Om det finns behov av att revidera den individuella studieplanen oftare bör det göras. Vi rekommenderar att ta kontakt med handledaren för att få den uppdaterad så samtliga vet vad planen är framöver.

Fråga: Jag kommer inte överens med min handledare, kan jag byta?

Svar: En doktorand har enligt högskoleförordningen (6 kap 28 § 2 st) rätt att byta handledare om hen begär det. Doktorander antas till en institution vid universitetet, och inte till ett specifikt projekt eller till en individuell handledare som är anställd vid institutionen. Det kan medföra svårigheter att byta handledare, men det är en författningsreglerad rättighet man har som doktorand, och därmed är fakulteten och institutionen skyldiga att hjälpa till om det skulle vara nödvändigt. Det är prefekten som ansvarar för processen, men på vissa institutioner har denna uppgift delegerats till studierektorn för forskarutbildningen. 

Om problem uppstår med handledare rekommenderar vi att i första hand försöka lösa det genom att prata med handledaren i fråga, prefekten eller ansvariga för forskarutbildningen. Det går även alltid att fråga oss ombud om råd och vägledning.

Fråga: Jag känner mig stressa och överbelastad i min doktorandtjänst. Ofta överstiger arbetsveckan över 40h. Finns det något stöd jag kan få?

Svar: Som huvudregel avser en doktorandanställning arbete på heltid. Det vill säga arbete om 40 timmar per vecka. Det kan vara både utmanande och tidvis krävande att vara doktorand. Det är således inte ovanligt att arbetstiden fördelat per vecka övergår 40 timmar ibland. Att ha arbetstoppar och dalar är något man möter på de inom de flesta verksamheter och något som en anställd doktorand får räkna med. Det är dock viktigt att det finns en balans mellan arbete och tid för ledighet och återhämtning. En 40-timmars arbetsvecka ska vara regel och inte undantag.  

Känner man sig stressad eller behöver prata kan man vända sig till företagshälsovården för rådgivning, även vid arbetsrelaterade sjukdomar och stödsamtal om man mår psykiskt dåligt på grund av sin arbetsmiljö. För att ha tillgång till företagshälsovården ska man ha en aktivitetsgrad på minst 20%. Är man osäker på om ens anställning uppfyller detta villkor kan man vända sig till prefekt eller motsvarande vid institutionen. I Uppsala gäller företagshälsovård genom Previa och i Visby genom Avonova.

Som medarbetare, liksom doktorand, har man möjlighet att boka två anonyma besök per år hos företagshälsan utan att samråda med prefekt/motsvarande. Efter det behöver prefekten/motsvarande informeras eftersom institutionen finansierar besöken. För ytterligare besök än de två första behöver man alltså samråda med prefekt/motsvarande.