Skaffa en ny telefon. Nu. På en gång. Svara

I sommar har det publicerats texter lite varstans om hur smarta telefoner förstör familjers semestrar. Det har statusuppdaterats om hur skönt det det ska bli att åka iväg till en plats där man inte är uppkopplad (sug på den ironin). Folk har, i största allmänhet, sjungit den mobilfria zonens lov.

Det här är naturligtvis inget nytt. Så länge mobilen funnits i var mans hand har tyckare, kännare, forskare och annat löst folk hävdat att det inte är bra att var tillgänglig jämt, konstaterat att det är så skööööönt att bara stänga av telefonen och koketterat kring sin egen förmåga att ”bara stänga ute omvärlden och koppla av”. Precis i detta nu skrev min kompis ”att tappa bort sin mobil är 10 procent inledningsvis ångest och sedan 90 procent frihet” i en statusuppdatering på Facebook.
Vilket. Jävla. Skitsnack.

En av de många fördelarna med att vara född i en tid där man inte måste åka häst och vagn i ett halvår för att ta sig mellan Uppsala och Stockholm är att det går att få tag i folk. När jag var liten och ringde hem till en kompis för att jag ville leka var det liksom kört om han inte var hemma. nbsp; ”Tomas är ute, men han kommer hem till middagen”. Jaha. Vad skulle jag göra med den informationen? Jag ville ju leka på en gång. Innan vi fick mobiler var man dessutom tvungen att dyka upp i tid om man hade bestämt träff på stan. Bara en sån sak. Tänk att behöva vara i tid jämt. Sjukt störigt. nbsp;

Idag finns det ingen ursäkt för att vara mobillös. Det mobillösa tillståndet må vara 90 procent frihet för min kompis, men den själviska jäveln glömmer uppenbarligen bort att det medför 100 procent ångest för alla oss som vill få tag på honom. Skaffa en ny telefon. Nu. På en gång. Svara

Det enda som är värre än en mobillös person är personer som har mobiler men konsekvent vägrar att svara i dem. Hela idén med en telefon som är mobil är ju att man ska vara nåbar – oavsett om man råkar befinna sig på bio eller restaurang, är bortrest eller har gått och lagt sig. Att behöva jaga en människa via dennes mobilsvar är 2000-talets motsvarighet till att spåra mammut i en snöstorm. Plötsligt kan jag relatera till urmänniskans vedermödor. nbsp;

Nu tycker jag vi alla kommer överens om att konstant uppkoppling och tillgänglighet är det bästa som hänt sedan VM -94. Från och med nu är det förbjudet att stänga av mobilen. Glöm inte att checka in hela tiden också. De personer som tycker att ”Kalle är på Hemma i lägenheten” nbsp; inte är intressant information har uppenbarligen inte koll på samtiden. Om vi är våra egna storebröder behöver vi ju dessutom inte vara oroliga för att stora stygga staten ska övervaka oss – det gör vi så bra på egen hand. nbsp; nbsp; nbsp; nbsp;

nbsp;