Glöm inte ansvaret
Valfrihet är ett ganska fint ord. Friheten att få välja. Ibland kan man kanske känna att det finns för många val: Kurser, gymkort, bredband, vårdcentral, underkläder, pensionssparande… Det sista erkänner jag att jag skjutit upp litegrann.
Vissa val gör vi omedvetet. Särskilt de som får oss att passa in i normen. En del glömmer till exempel att köttätande är lika mycket val som att välja att vara vegetarian.
Val till riksdagen har vi som bekant vart fjärde år. För de som orkar läsa på, fatta ett beslut och gå till vallokalen. Av dessa är det sedan en minoritet som försöker påverka politiska beslut de kommande cirka 1 460 dagarna fram till nästa val. Många ser det rentav som en plikt att rösta då det krävs en viss aktivitet från befolkningen för att demokratiska system ska fungera.
Är man vuxen nog att få välja och kunna påverka sitt eget liv måste man också kunna ta ansvar för vad man gör. Det låter självklart, men ändå verkar en del ha lite svårt att förstå det. Upptäcker jag att det jag köper odlas/tillverkas under slavlika förhållanden så kan jag välja att pressa företagen och välja bättre producerade varor. Vägra bidra till förtrycket, stå upp för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde.
Somliga tycks alltid sitta och vänta på att makthavare ska göra val åt dem, alternativt göra det lönsammare att välja bättre alternativ. Att företag plötsligt tvingas stå till svars när förhållandena i produktionen är vidriga, att politikerna på egen hand ska lyckas kapa utsläpp (tro mig, FN förhandlar långsamt) eller att ekologisk mat ska bli billig. Visst borde det hända, men att inte själv agera dessförinnan är oansvarigt av en vuxen människa.
Valfriheten ska vi vara rädda om, men glöm inte ansvaret
