Sherlock för en dag
Get out, I need to go to my mind palace”, säger plötsligt Sherlock Holmes till Watson i BBC:s nytolkning av berättelserna om nbsp; den engelske mästerdetektiven. Sherlock har sett en kod som han vet att han har stött på förut. Han blundar för att visualisera sina minnen i ett palats, och navigerar sedan bland dem tills han funnit svaret. Scenen är fylld av specialeffekter, men i kärnan av det hela finns en minnesteknik som även kan vara till nytta för oss studenter. På en tenta är sökandet efter det där minnet av den där teorin på den där sidan i den där boken inte långt ifrån Sherlocks egna detektivarbete.
På en kurs i retorik fick jag pröva på att använda minnesplatser. Det går ut på att man väljer en plats som är välbekant, till exempel barndomshemmet. Genom att föreställa sig alla vrår och kanter får man djupt rotade platser där man kan ”placera” nya minnen. Genom att mentalt vandra genom platsen kan man sedan återkalla minnena. Men hur placerar man ut nya minnen, speciellt om de är abstrakta teorier och formler? Association och fantasi är nyckeln Och vad som funkar för dig är personligt.
Inför nästa tenta måste jag minnas en tänkare som heter Kenneth Waltz. På min minnesplats finns en spegel, men när jag tittar i den ser jag inte mig själv utan ett par som dansar vals i en nedbrunnen skog. Varför de dansar vals är nog uppenbart, men den förstörda skogen visar utgångspunkten för Waltz teori – att han inte baserar sina resonemang på en oföränderlig mänsklig natur. Självklart för mig men säkert helt snurrigt för någon annan.
Testa gärna att använda minnesplatser Det tar lite tid, men visuella minnen är mycket starka. Om det inte är din grej så har du i alla fall fått vara Sherlock Holmes för en dag.
