Uppsala ht-68

Det kändes mäktigt för en recentiorska från lilla Köping att gå in i det anrika universitetet och läsa den välkända devisen ovanför entrén till aulan: Att tänka fritt är stort/Att tänka rätt är större. I sal X (romersk siffra för 10) skrevs vi in. Jag singlade slant – ryska för krona och ”peddan” (pedagogik) för klave. Det blev ryska.

Min första föreläsning handlade om ryskt uttal och vi höll till i språklaboratoriet på Villagatan under doktorand Nils B. Thelins ledning. På rasten frågade han vad jag tyckte om hans sätt att undervisa Jag blev helt tyst. Under min gymnasietid skulle frågan aldrig ha ställts – mina lärare var auktoritära lektorer och docenter. Nu fylldes jag av en enorm glädje och tacksamhet – att som student bli sedd och få en identitet.

I recentiorsbostäderna Blåsenhus bodde tio studentskor i den ena änden på husen och tio manliga studenter i den andra. När studiemedlet på 5 700 kronor för terminen hade hämtats ut köpte nästan alla en stereo och Beatles senaste LP Sergeant Pepper. Skivan satte alla på samtidigt. Det var frihet för oss och Beatles fick kanalisera den.

Bostadsfrågan var ett problemämne även då och i det lilla introduktionshäftet för hösten 1968 kunde man läsa, att man det första året får anlita den allmänna marknaden, det vill säga inackorderingsrum. Priserna var 200-250 kronor per månad och då ingick städning, värme och lyse. Man kunde också vända sig till Nykterhetsvännernas Studenthem, där organiserade absolutister ägde företräde.

À propos alkohol. Visst drack vi vin ibland för att exempelvis fira en tenta; Vino Tinto för 4:75, rostbiff och potatissallad inköpt på Forum – men det var i liten skala. Om det fanns pengar över kunde vi äta en fin middag på Glunten, nuvarande Fugu, på Drottninggatan, för 83:45. Liten kände man sig ibland, men alla höll ihop och nationslivet var en kanal till gemenskap. Mobbning var ett okänt begrepp, likaså nollning. Men göra bort sig lite får man väl så där i början; en studentkårsordförande gav ett råd vid en recentiorsmottagning:

Blamera dig tidigt, förlova dig sällan, och tala med dina lärare