En kortlivad tvåårsplan
När jag klev av som 1Q vid årsskiftet var det med en oerhörd känsla av lättnad. Inget hade exploderat (annat än något rör i källaren, men lite svinn får man räkna med) och jag kunde se framför mig min resterande studietid i ett dis av kaffeångor från min medhavda termos, vankandes mellan lektionssalarna och studieplatserna på Engelska parken. Där skulle jag uträtta sådana stordåd som att göra alla seminarieuppgifter i god tid innan de ska in, läsa sekundärlitteratur jag egentligen inte behöver och ja, utan en massa nationsaktiviteter att ordna, faktiskt vara en ordentlig student. Mer än så behövde det inte vara, och jag gladde mig stort över min geniala tvåårsplan som skulle ta mig till master-examen på nolltid.
Det funkar dock inte riktigt så – något jag insåg redan den tredje januari då jag utan att riktigt vara medveten om vad jag höll på med, började maila alla tänkbara institutioner, privatpersoner och arbetsplatser, med personliga små brev där jag beskrev hur villig jag var att försaka all min tidigare så prisade och rofyllda studietid. Tvåårsplanen var död innan den ens lämnat ritbordet, och jag tvingades fråga mig själv, varför?
Det enkla svaret är förstås att det finns så väldigt mycket kul saker man kan göra, även utanför nationernas verksamheter. Jobba på biografer, vara med i bokcirklar, eller för all, del skriva i tidningar, saker man troligen inte kommer ha tid med sedan när man ska bli sådär ohemult vuxen som samhället säger åt en att man ska vara, men som man nu gott kan kosta på sig.
För att bredda det hela lite så tänker jag dock att det även handlar om behovet av att ingå i ett socialt sammanhang, att vara del i någonting större än en själv och känna att man har en plats i världen. Nationsvärlden har varit ett sådant sammanhang för mig det senaste året, och nu finns en tomhet som måste fyllas. Jag vet inte riktigt hur det här ska sluta, men om någon sitter i samma sits som jag så vill jag önska all lycka till inför den kommande terminen och bara ge ett litet råd: Släng din tvåårsplan
