Snyggast får jobb


Ja, jag har blekt tänderna. Både hos tandläkaren och i Photoshop. Ibland är det det som krävs. Den uppmärksamma läsaren ser också att jag bytt min byline-bild sedan förra krönikan.
Du är snygg på ett mer hemvävt än glammigt sätt. Mer journalistsnygg än flygvärdinnesnygg, sa min bästa kompis om mitt foto till förra krönikan jag skrev. Men min erfarenhet säger mig att på det snyggsättet når man ingen framgång.
Uppsala studentkår har gjort en undersökning som visar att de flesta studenter vill ha mer praktik i sin utbildning. Man vill ha mer koppling till verkligheten. Se hur det funkar där ute helt enkelt. Efter praoveckan i åttan lärde jag mig precis hur verkligheten fungerar.
Jag gjorde min prao på biblioteket i Tierp. Det var drömmen för mig. Jag fick sortera, damma och slapp prata så mycket (ja, jag var ett introvert barn). När det blev tid över fick jag läsa vilken bok jag ville, jag hade första tjing på de återlämnade böckerna. På fredagen var det skoldisko. Och jag hade väl, även jag, fått nog av tystnad och stilla lugn. Så jag hängde på till Aspenskolans kafeteria. Där mötte jag såklart de två tuffaste tjejerna i klassen. De hade lyckats norpa till sig den hottaste praoplatsen man kunde få i Tierp - på Guns parfymeri. Klimax på deras vecka i sus och dus hade kommit: självaste Gun hade sminkat dem. Och nu gled de segervissa runt på dansgolvet. De doftade gott av en söt parfym som hette Paris. Luggarna var uppsprejade och hyn flammig av indianpuder. Alla killar ville vara med de tjejerna.
Själv stod jag med kritvitt ansikte och illrött hår i ett hörn som nån annan Anne på Grönkulla. Lite omtumlad i stroboskopet och den så missvisade hiten I’ve got the Power efter dagar av kontemplation i biblioteket. Bibliotekarielooken var inte så het på skoldiskot i Tierp tidigt 1990-tal.

Och nu borde jag såklart komma till sensmoralen. Jag borde säga: Vi har alla blivit äldre och förståndigare. Alla som har nåt i huvudet vet att insidan räknas. De tuffa tjejerna är inga vinnare. Jag borde ha kommit över det där. Men faktum är att den verklighet jag indirekt lärde mig under praoveckan i åttan faktiskt gäller. Snyggast får hångla. Snyggast är populärast. Snyggast får jobb. Det har gått bra för de där tjejerna, de är fortfarande snygga och populära. Ett bländande leende går hand i hand med framgång både på jobbet och i privatlivet. Ibland undrar jag om inte den riktiga klassmarkören är hur snygg och trevlig man ser ut. Om man kan visa att man tränar och äter rätt, inte låter sig försoffas och förfulas, inte drar sig undan sociala sammanhang, inte är blyg och skygg och introvert.
Enligt kårens undersökning tycker 40 procent av studenterna på historisk-filosofiska fakulteten att de inte behöver någon praktik. Vänta bara till fredagens disko, säger jag.


Annons

Annons

Läs mer

Ergos kåsör Eric Axner-Norrman är tillbaka. Den här gången med skrämmande observationer kring arbetslivet efter…
Cogito ergo sum. Jag tänker, därför finns jag. Som filosofistudent har jag hört dessa ord otaliga gånger.  Det är…
I sitt sista kåseri för Tidningen Ergo skriver Eric Axner Norrman om den eviga frågan: WWVD - What would Voltaire do?