Hur många bakterier sa du att jag har i magen?

En vuxen människa har ungefär ett kilo bakterier i sin mag- och tarmkanal. Ordet bakterie har tidigare associerats till något som man vill hålla sig borta ifrån. Men på senare tid har vi kunnat se reklam på tv som ger oss budskapet ”70 procent av immunförsvaret sitter i magen så ät …” och så är det reklam för en yoghurtprodukt eller liknande då de ska innehålla goda magbakterier. De flesta jag pratat med håller med om att dessa bakterier säkert är bra, men vad gör då dessa bakterier egentligen?
Tidigare trodde forskare att vi samexisterade med dessa bakterier utan att de hade någon större inverkan på oss. Nutida forskning säger oss att så inte är fallet och menar att vi lever i symbios med våra tarmbakterier, det vill säga att vi har nytta av varandra. Det är möjligt att överleva utan tarmflora men om vi tänker på att det finns tio gånger så många bakterier som människoceller i kroppen så inser vi snabbt att de förmodligen påverkar oss på något sätt. Dessa mikroorganismer utför en hel rad av nyttiga funktioner: de utvinner energi ur fiber i tarmen genom en fermenteringsprocess, förebygger så att skadliga bakterier inte förökar sig, producerar vitaminer såsom biotin och K vitamin, producerar hormoner som gör att viktiga fetter lagras i kroppen, bakterierna stimulerar lymfatisk vävnad som sitter ihop med tarmslemhinnan att producera antikroppar mot patogener (sjukdomsframkallande organismer).

Det där var många fina ord och det spelar inte så stor roll om man inte förstår exakt hur det hela fungerar. Poängen är denna: Bakterier i magen är superbra att ha Då kommer vi osökt in på ett annat område som jag verkligen vill belysa med strålkastare. Kommer du ihåg de gånger du blev sådär sjuk att du var tvungen att käka lite antibiotika för att bli av med den otäcka öroninflammationen eller vad det nu var? Det är ju toppen att vi lever i en värld där vi har de medel vi behöver för att bli friska MEN, i min utopi upplyser vårdcentralen de mammor som är tvungna at ge sina barn penicillin att de efter avslutad medicinering bör ge barnen en kur med probiotika (goda tarmbakterier). Detta eftersom penicillinet inte är som Idoljuryn som kan bestämma vem som får stanna och vem som måste åka hem. Utan skoningslöst tar död på både goda och onda bakterier.
Just nu pågår en mängd intressanta studier av om de många produkter som nyligen kommit ut på marknaden verkligen kan leva upp till sina löften. Domen ser olika ut beroende på var man letar men en studie publicerad på nätet 2007 (Cambridge University Press) utförd av Professor J. M. Saavedra visade tydliga implikationer att pro- och prebiotiska livsmedel och tillskott har en positiv effekt när det gäller mag- och tarmsjukdomar. När vi talar om livsmedel så är det lite si och så med kvaliteten. Det är lätt att känna sig lite förvirrad när man står där i kyldisken på Ica: ”Hmm, jag undrar viken som är bäst: ProViva med si och så många miljoner bakterier eller den här Cultura Dofilus med Lactobacillus casei F19 och Lactobacillus acidophilus LA-5?” nbsp;
Njut av dessa yoghurtprodukter om du tycker om dem och det känns bra. Livsmedel som yoghurt, surdegsbröd och surkål är bra att äta för att bibehålla en bra bakterieflora i kroppen. Men om du vet med dig att du har gått igenom en rad antibiotikabehandlingar, gör din mage och kropp en tjänst och vandra iväg till närmaste apotek eller hälsokost och be dem ge dig råd om den bästa probiotiska tabletten. Så att du kan vara säker på att du återställt den viktiga balansen i din mage. Det är viktigare än du tror.