Släng fyraårsförslaget i papperskorgen, Krantz
Under sommaren har flera tunga remissinstanser svarat på Studiesociala kommitténs betänkande Stärkt stöd för studier som kom i våras. Även om det går att hitta positiva omdömen om enskildheter i betänkandet kan inte svaren i sin helhet sammanfattas som något annat än ett underkännande.
Kommitténs viktigaste förslag var ju att sänka den generella studiemedelsberättigande tiden till fyra års heltidsstudier med möjlighet till förlängning i ytterligare två till tre år, detta för att stimulera en hög genomströmning vid högskolan.
Högskoleverket, HSV, tror inte att förändringen skulle ha någon större inverkan på genomströmningen och beklagar att kommittén inte har försökt analysera konsekvenserna av sitt huvudförslag. Bara var tionde student har haft studiemedel i mer än fyra år och så många som en tredjedel har inte studiemedel alls, påpekar HSV, som också noterar att kommittén inte har tagit ställning till vad som är en god genomströmning eller om dagens genomströmning är låg eller hög.
Sveriges förenade studentkårer, SFS, menar att det föreslagna systemet straffar dem som väljer fel eller vill prova på högskolestudier innan de har bestämt sig för vad de ska göra med sitt liv. Detta kommer leda till fler avhopp på högskolan, fler som måste försörja sig på andra sätt än via studiemedel vid studier samt att fler utbildar sig inom ett område de egentligen inte vill arbeta med, just för att kunna ta studiemedel hela studieperioden, skriver SFS, och tillägger att strävan efter genomströmning inte bör ske på bekostnad av ett bildningsperspektiv inom högskolan. SFS tillstyrker dock att man ska kunna söka studiemedel ett sjunde år om man går en masterutbildning eller liknande.
Också Uppsala universitet avvisar kommitténs förslag och förespråkar istället sex års studiemedel som idag, med möjlighet till ytterligare ett år efter särskild prövning. Universitetet anser att en starkare begränsning av rätten till studiemedel än idag vore negativt för rekryteringen till högskolan, särskilt för den breddade rekryteringen, samtidigt som en stramare ordning riskerar att ytterligare öka studiestressen. Därtill kommer att studietiden för generella högskoleexamina nu blir något längre i och med Bolognamodellens införande.
Förslaget att höja studiemedlet med 400 kronor per månad välkomnas däremot av såväl HSV som Uppsala universitet, medan SFS påpekar att den föreslagna höjningen bara når halvvägs, då studenterna enligt deras beräkningar går back hela 900 kronor per månad.
Regeringen är nu i full färd med att prata ihop sig om höstens budgetproposition. Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz vill inte kommentera några enskilda komponenter i Studiesociala kommitténs betänkande medan förhandlingarna pågår. Vi kan därför bara hoppas att han läser och tar till sig de kloka argumenten från HSV, SFS, Uppsala universitet med flera. Och att han förmår finansminister Anders Borg att öppna plånboken så att studiemedlet höjs till en anständig nivå.
