Lägg ut
Att arbetsmarknaden är bättre för vissa yrkesgrupper än för andra är ingen nyhet. Men hur skiljer sig utsikterna på arbetsmarknaden för två psykologer från olika lärosäten? Eller för en historiker och en kulturantropolog från samma universitet? Det finns inte alltid några glasklara svar, däremot en hel del relevanta upplysningar för den vetgirige. Problemet är att de som sitter på statistiken ogärna delar med sig av sitt vetande, av oro för att siffrorna ska misstolkas.
Högskoleverket har sedan 2003 årligen sammanställt hur personer med examina från högskolans grundutbildning etablerar sig på arbetsmarknaden kort efter sin examen. I den senaste rapporten framgår att etableringsgraden enligt SCB:s sysselsättningsregister år 2007 var 78 procent bland dem som tog examen läsåret 2005/06. I Uppsala var siffran 79,4 procent.
HSV påpekar dock att etablering på arbetsmarknaden inte är detsamma som anställningsbarhet. Konjunktursvängningar, pensionsavgångar och regionala skillnader på arbetsmarknaden är exempel på faktorer utanför lärosätenas kontroll som påverkar etableringsgraden för olika yrkesgrupper. Etableringsgraden för enstaka utbildningar vid ett och samma lärosäte kan också variera kraftigt från år till år, uppenbarligen av andra orsaker än plötsliga förändringar i utbildningarna. Statistiken kommer ju också med en viss fördröjning; den visar inte läget på arbetsmarknaden just nu, och än mindre hur det kommer att se ut när de studenter som nu påbörjar en utbildning tar examen. Därför har HSV hittills avstått från att lägga ut rapporterna på sin statistikdatabas. Efter kritik från Riksrevisionen för att inte sprida informationen bättre har dock HSV diskuterat att göra sina rapporter mer tillgängliga för en bredare allmänhet.
Även vid Uppsala universitet finns en ovilja att publicera information som jämför olika lärosäten avseende tidigare studenters etablering på arbetsmarknaden. Okommenterade har den här typen av uppgifter ett begränsat värde, anses det.
Enheten för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet har i tio års tid genomfört omfattande enkätundersökningar riktade till Uppsalaalumner. Syftet är att bidra till kvalitetsarbetet vid institutionerna och vara ett stöd för Högskoleverkets ämnesutvärderingar. Bland annat undersöks övergången till arbetslivet: hur fort har man fått jobb, jobbar man inom det område man är utbildad för, är arbetsuppgifterna kvalificerade i förhållande till utbildningen? Sedan 2007 finns också deras tips för att möta arbetslivets krav och förväntningar. Högintressant läsning för studenter, alltså. Enheten för kvalitet och utvärdering har dock valt att inte publicera studierna på sin hemsida; policyn är att institutionerna själva får välja om de ska publicera rapporterna. När Ergo för två år sedan ringde runt till samtliga institutioner som hade utvärderats året innan visade det sig att bara två av femton rapporter låg ute på nätet. Det är synd.
HSV och Uppsala universitet har rätt i att statistiken inte ska övertolkas. Men att förutsätta att studenter tror att utbildningens kvalitet är den enda faktor som styr etableringsgraden är att underskatta deras intelligens. Lägg ut rapporterna på nätet
