Det handlar om framtiden

Vid en snabb internetsökning på ordet framtidsyrke finns både biomedicinsk analytiker, redovisningsekonom, bärplockare ( ) och lastbilschaufför bland de första träffarna.

Uppenbarligen är ”framtidsyrke” inte något skyddat varumärke, och när det raggas studenter till utbildningar går det minst sagt inflation i ordet. Vad är inte ett framtidsyrke egentligen? Glasblåsare? Skrivmaskinist? (Journalist?)

I det här numret av Ergo, på sidan 10–11, inleder vi serien Framtidsyrket där vi pratar med programstudenter om utbildning och framtid. Först ut är en grupp ämneslärarstudenter, som går ett omdebatterat yrke till mötes. Hör gärna av er till redaktionen med förslag på andra program att göra nedslag i

Universitetet har inte riktigt levt upp till sina miljömål och när nya nu utformas tycker rektor det är ”viktigt att de är realistiska”. Men är det verkligen målen det är fel på när universitetets koldioxidutsläpp ökat drastiskt istället för att minska? Lagen säger att universitetets verksamhet ska ”främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö” och att direkt och indirekt miljöpåverkan systematiskt ska följas upp. På sidan 12–13 frågar vi rektor och miljösamordnare hur det är och hur det blir med den saken.

Uppslaget 8-9 tillägnas teknatstudenternas framtid och valet mellan att fortsätta vara en del av Uppsala studentkår eller att bilda egen kår med allt vad det innebär. Hur säkras studentinflytandet bäst? Även kårsidorna (30–31) och en del av debattutrymmet handlar om denna viktiga fråga.