Leva farligt
Det farligaste jag gör som Uppsalacyklist är att ibland välja hörlurar framför hjälm. De förstnämnda får nämligen inte plats under den sistnämnda. När jag väljer lurarna har jag dessutom hög musik i dem – alltså minus två i säkerhet, inte bara minus ett för oskyddat huvud.
Jag känner till riskerna och ändå gör jag sådär, ganska ofta.
Inte är det för att få spänning i vardagen – jag har vurpat med motorcykel, blivit räddad av en hjälm och vet hur en rejäl hjärnskakning känns.
Det är inte heller för att en god vän till mig påstår att cyklingen blir osäkrare med hjälm. Jag researchade det, skummade lite statistik och underkände slutsatserna som dragits. (Cyklister med hjälm är alltså oftare med om olyckor? Beror det kanske på att dessa också cyklar oftare och dessutom snabbare?) Det enda som oroar mig är en brittisk studie i vilken bilister visade behjälmade cyklister mindre hänsyn. Dessutom fanns ett samband mellan hårlängd och säkerhetsavstånd – en lång peruk som var tänkt signalera ”kvinna” fick bilarna att lämna mer plats.
Betyder det att jag borde kasta trimmern och låta håret växa till en skyddande gardin som fladdrar efter mig nerför Carolinabacken? Nej, det betyder att bilister måste skärpa sig och alltid hålla avstånd till oskyddade trafikanter, oavsett vad de har på huvudet.
Vad är det farligaste du gör som Uppsalacyklist?
Det farligaste jag gör är att cykla alldeles för fort nerför S:t Olofsgatan och bromsar först när det kittlar till i magen. – Caisa Lycken, Uppsala studentkårs ordförande.
Det farligaste jag gör som Uppsalacyklist är att cykla utan hjälm. – Emma Lindbjer, Uppsala teknolog- och naturvetarkårs ordförande.