Electropopduon Lo-Fi-Fnk fick publiken att svettas

En timme efter öppning är det ganska lite folk på Smålands. Men det är trots detta en härligt uppsluppen loungestämning med en känsla av fest och förväntan i luften, man anar att Smålands inom några timmar kommer att explodera i dans och eufori. Ute i trädgården råder fortfarande sommarstämning, människor dansar till den taktfasta electron som strömmar ut genom högtalarna och överallt sitter folk och chillar med en öl i handen

Fredrik sitter tillsammans med två tjejkompisar i den nedre baren, han är främst på Smålands ikväll för att se bandet. Han har inte sett dem spela live förut och är förväntansfull:
– Jag tror att de kan vara roliga att dansa till.

När dörrarna slås upp till scenlokalen är det som om någon dragit ur en propp, människor strömmar in och börjar genast skaka loss till den funkiga electron. Dj Kalle Kryp håller skivorna varma fram till konserten ska börja. Bandet dröjer men dansgolvet fylls och klubbkänslan är snart maxad. I basdunket finns Rasmus, han upptäckte Lo-Fi-Fnk på festivalen Peace and Love tidigare i somras.
–De är sjukt bra, säger han och dansar glatt vidare till sina kompisar.

Runt halv tolv intar killarna i Lo-Fi-Fnk scenen framför en taggad publik. Bandet får genast publiken att vissla, skrika och hoppa. Under andra låten, titelspåret ”Last summer”, tar sångaren upp en bas och det ser ut som om alla i publiken klappar händerna till det taktfasta beatet. Den rytmiska basgången och de monotona syntslingorna tillsammans med de vardagliga och känslobaserade texterna bildar en estetisk lekfullhet – det ser liksom så enkelt ut.

I en av de sista låtarna upprepas textraden ”You could be all that you want to” och golvet fullkomligt vibrerar. När hiten ”Boom” drar igång hörs glädjetjut och hysterisk dans bryter ut i lokalen. Bandet får så gott som varje människa i hela publiken att röra på sig, vare sig det är med hela kroppen eller bara med huvudet. nbsp; Med låten ”Sleepless” avslutar de konserten med flaggan i topp, och trots höga applåder kommer bandet inte ut på scenen igen. Jag får tag i sångaren Leo Drougge för en spontan kommentar:
–Vi gjorde vårt bästa, säger han och ler innan han skyndar iväg till resten av bandet.

Dansgolvet tar sedan ordentlig fart och det fortsätter att vibrera i golven på Smålands. Nils är en av alla konsertbesökare.
–Det kändes ungt och fräscht. Det är ballt att de vågar, de är ju så unga. Jag tänker lyssna på dem igen.

nbsp;