Ransta Trädgård: Låt bandet gå

Som ett rent tankeexperiment skulle kombinationen svensk visa och spansk musik fungera ganska illa, åtminstone i mitt huvud. När det görs i Uppsalabandet Ransta Trädgårds praktik blir det betydligt bättre. Liksom innan bandet tog en mångårig paus låter det lika enkelt som om det var en etablerad genre som var en självklar del av det allmänna medvetandet och haft ett par årtionden på sig att utvecklas och mogna.
Bäst är det när sångaren och huvudlåtskrivaren Jakob Fogelqvists texter vecklas ut till långa berättelser, som i inledande ”Club Paradiso” och ”Don Diegos hemlighet”. Svagare när samhällskritiken blir för enkel och uddlös i titelspåret (även om samarbetet med rapparen Format är briljant rent musikaliskt). Det är dock en radanmärkning. Ransta Trädgård förtjänar att nå riktigt långt den här gången.

nbsp;