Labbar för VM

Efter en sommar på BMC börjar det dra ihop sig till årets upplaga av Igem, världsmästerskapet i syntetisk biologi. I oktober åker gruppen till Amsterdam för att på 20 minuter sammanfatta projektet som de hoppas ska ta dem till final i Boston.

Arvid Hedén Gynnå, en del av det 25 studenter starka Uppsalalaget, är optimistisk angående årets chanser.
– Fortsätter det så här bra så kan vi absolut gå vidare, säger han och understryker hur omfattande Uppsalalagets bidrag är.
– Vi har kanske det största projektet av alla europeiska lag i år.
Liksom sina lagmedlemmar får han tillgodoräkna sig 15 högskolepoäng för sommarens slit, oavsett hur det går i tävlingen.

Tävlingsbidraget går ut på att på tre olika vis få resistenta bakterier att åter bli känsliga för antibiotika, och därmed möjliga att slå ut.
– Vi försöker alltså komma åt det som orsakar själva resistensen, förklarar Arvid Hedén Gynnå.

En av metoderna, att klippa upp resistensgener i bakterierna, är tidigare oprövad och därför extra spännande, tycker gruppen. Erik Gullberg, en av de doktorander som finns som stöd och hjälp till laget, forskar själv på resistenta bakterier och följer imponerat tävlingsbidragets utveckling.
– Vi har mycket kompetens på BMC i Uppsala om just resistenta bakterier, vilket är en stor fördel, säger han.

Bakterierna som utsätts för gruppens experiment har lokal förankring.
– Plasmiden vi forskar på kommer från Akademiska sjukhuset här i Uppsala och är samma som orsakat stora problem med resistenta E.coli-bakterier, berättar Erik Gullberg.

Julia Brisvåg och Sabri Jamal ska båda börja sitt andra år på civilingenjörsprogrammet. De tycker att Igem är en fantastisk chans för studenter på grundnivå att prova på forskning.
– För ett år sedan trodde jag knappast att man skulle stå här idag i ett labb och forska, säger Julia Brisvåg.

Hon är förvånad över hur mycket de som förstaårsstudenter kan bidra med.
– Det är nog vi som lär oss mest här, säger hon.

Sabri Jamal håller med, och intygar att mycket av deras tid går åt till att läsa. Redan på grundskolan skrev han ett arbete om just antibiotikaresistenta bakterier, och ämnet engagerar honom mycket.
– Jag var intresserad av att doktorera redan innan det här, men nu ännu mer, säger han.

Resistensen hos flera vanliga bakterier som förut kunde slås ut med antibiotika har ökat kraftigt, vilket leder till att många patienter dör, i Europa såväl som i resten av världen. För Julia Brisvåg är valet av ämne viktigt.
– Man vill ju forska om någonting vettigt, säger hon.

Vad de andra europeiska lagen gör är mer eller mindre öppet förklarat på deras respektive hemsidor. I Göteborg, där det andra svenska laget finns, görs ett graviditetstest av jäst. Ett brittiskt lag försöker samla upp ädelmetaller som trafiken släpper ut och ett tyskt lag gör ”någonting med öl”, har Arvid Hedén Gynnå sett.

Han tror att det tunga och mycket aktuella valet av område som antibiotikaresistens utgör kommer vara till Uppsalalagets fördel i bedömningen.
– Ämnesvalet kan absolut gynna oss. Vi hoppas att det vägs in att vi forskar på någonting som kan komma att få stor betydelse för människor, även om det såklart är långt från experiment till patient.