En kommunist vid Snerikes barm

”Det var en gång en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna”, berättar en kvinna medan hon sopar trottoaren ren. Ett par står och huttrar medan Karl-Bertil Jonsson sorterar paket.
”Byrådirektör H. K. Bergdahl, Oscarsvägen 30, taxerad inkomst 67 500 kronor. Tillbaks i specialsäcken.”, säger Karl-Bertil.

I tornrummet på Snerikes nation repeterar man inför helgens premiär av ”Karl-Bertil Jonssons julafton”.
– Vi tänkte att vi skulle sätta upp ett antal pjäser från ”Sagor för barn över 18 år” av Tage Danielsson. Först ut blev Karl-Bertil som passar bra att göra nu inför jul, säger regissören Johan Linné.

Varje jul bänkar sig över miljonen julfirande framför tv:n för att se Karl-Bertil, historien om pojken som liksom Robin Hood tar från de rika och ger till de fattiga. Att så många människor har en relation till karaktären har varit en utmaning, enligt Johan Linné:
– Ska man försöka sig på att göra något av en sådan helig tv-film måste man göra den annorlunda, säger han.

I stället för att snegla åt tv-versionen har man utgått från Tage Danielssons text. Handlingen utspelar sig fortfarande i 1930-talets Stockholm. Berättarflödet skiljer sig dock från den tecknade filmen och man har även bytt kön på vissa av karaktärerna. Karl-Bertils stränge far Tyko är nu stränga mor Tyra.

Tror du att föreställningen är något för de mest fanatiska supportrarna av Karl-Bertil?
– Jag själv och många i ensemblen är stora fantaster av Karl-Bertil. Annars hade vi aldrig valt att göra den. Jag tror man kommer att gilla det. Tanken är att man ska bli lite överraskad.

En som däremot inte sett filmen är huvudrollsinnehaven Anna Clara Acevedo.

– Jag vill inte heller se den förrän vi spelat föreställningen. Så julafton blir första gången för mig. Vad jag har hört ska min Karl-Bertil vara kaxigare än originalet.

Kan du känna igen dig i K-B?
– Han har väldigt goda värderingar. Det kan jag absolut känna igen mig i.