Arkivet: Kåren vs regeringen

På 1970-talet gick debatten om den då stundande högskolereformen på högvarv. I korthet handlade reformen om att all eftergymnasial utbildning skulle bedrivas i form av högskoleutbildning. Kårstyrelsen var missnöjda med den nära på tio år långa debatten, som startat i och med en utredning tillsatt av tidigare utbildningsminister Olof Palme (den så kallade U 68-utredningen), eftersom de ansåg att de styrande inte tagit hänsyn till studenterna.

På kårstyrelsens sidor i Ergo nummer 2/1977, skriver kårordförande Fredrik Täckholm och vice ordförande Lennart Olsson: ”kritiken från studeranderörelsen har inte beaktats och följaktigligen kvarstår den”.

De menar bland annat att förslaget, som innebär att högskolestyrelsen får inflytande över studentrepresentationen, inkräktar på de studerandes fria valrätt. ”Det är vi själva och inte högskolestyrelsen som skall avgöra hur vi vill utse våra representanter”.

Uppsala studentkårs missnöje slutar inte där. De anser även att regeringen påbörjat processen med den nya högskolereformen innan riksdagen hunnit säga sitt. ”Vilken riksdagsman har styrka nog att gå emot ett förslag som i praktiken redan är genomfört”, frågar de sig.

På en presskonferens 11 februari presenterar utbildningsminister Jan-Erik Wikström (FP) regerings proposition. Representanter från kårstyrelsen och även Ergo var på plats.

”Man passade då på att framföra sin kritik mot regeringens sätt att handlägga frågan och berättade att kårstyrelsen anmält regeringen för konstitutionsutskottet.
– Bra Tyckte Wikström. Då får utskottet möjlighet att granska vårt handlande. Men vi har bara följt demokratisk praxis och mina skickliga jurister på departementet har inte sagt något till mig om att vi skulle ha gjort något fel, så det tror jag inte vi har gjort.

[…]

Enda gången det rörde på sig en smula var när utbildningsrådets ordförande vid Uppsala studentkår, Mats Melin, pressade Wikström om regeringens, som han tyckte ”odemokratiska” handläggning av reformen, och kårens ordförande Fredrik Täckholm samtidigt gick fram och delade ut pressmeddelande med bifogad anmälan till konstitutionsutskottet åt utbildningsministern och hans bisittare.”

Så hur gick det? nbsp;I Ergo nummer 5/1977 läser vi på första sidan: ”Friheten begravd”.

”Hundratals sörjande hade samlats [utanför universitetshuset] när studentkåren den 28 april begravde den Akademiska friheten. Många ville med sin närvaro hylla en kär gammal vän, som i och med att den nya högskolan gick igenom i riksdagen, nu efter många om och men gick bort.”

I morgon, torsdag, är Uppsala studentkår tillbaka utanför universitetshuset. Då för att manifestera mot regeringens förslag om högskolestiftelser. Den här gången förväntar sig Ergo mer upprorsanda än begravningsstämning.