Positiva till höjt studielån
Sänkt bidragsdel och mer i lån. Regeringens förslag om studiemedel har fått ta emot massiv kritik av studentgrupper runt om i Sverige. nbsp;
Uppsala studentkårs ordförande Fredrik Pettersson var allt annat än nöjd när förslaget presenterades på torsdagen, och i en debattartikel på ergo.nu förklarade representanter för Gröna studenter att regeringens utspel är som en kalldusch för studenterna.
Men alla är inte negativa. Centerstudenter är för en ökad lånedel.
– Vi tycker det är bra att gå mot ett mer lånefinansierat studiemedel, om det innebär att man kan göra satsningar på utbildningskvaliteten, säger Hannes Hervieu, förbundsordförande för Centerstudenter.
Han menar att en bra utbildning ger bättre förutsättningar för att få jobb.
– Om utbildningen är dålig och att man på grund av det inte lyckas få jobb påverkar det i större grad ekonomin negativt. nbsp;
Men är det inte negativt att studenter belånar sig mer?
– Nej, inte om man ser utbildningen som en investering. Man har ju inga problem att låna till en lägenhet eller bil. Då ska man också kunna låna till utbildning.
Kritikerna till regeringens förslag menar att en sänkt bidragsdel och höjd lånedel kan leda till att människor med sämre ekonomiska förutsättningar drar sig för att plugga.
För Centerstudenter är det, enligt Hannes Hervieu, viktigt att
personer med olika bakgrund, tar sig till studier. Men Hannes Hervieu tror att bidragsdelen inte är det som avgör vilka som väljer att plugga vidare.
– Ta Danmark som exempel. Där har man en radikalt högre bidragsdel jämfört med Sverige. Men de är inte bättre än oss på att få fler från olika grupper att studera, säger Hannes Hiervieu.
REGERINGSFÖRSLAG
Regeringen avser att föreslå finansieringsåtgärder i vårpropositionen på upp emot 9 miljarder kronor per år 2015-2018.
Det innebär bland annat att bidragsdelen i studiemedlet sänks med 300 kronor per studiemånad, vilket ersätts med lån. Samtidigt höjs lånedelen med cirka 1 000 kronor per studiemånad.
Studielån som tas från och med 2015 kommer inte som i dag att skrivas av från 68 års ålder. Detta bedöms minska utgifterna med cirka 0,35 miljarder kronor årligen.
Källa: regeringen.se