Optimistisk finansminister besökte Ekonomikum
Längst fram i salen står en skylt som förkunnar orden ”Socialdemokraterna” och ”framtidspartiet”. Det råder ingen tvekan om att det är det framåt man vill blicka. Efter en världsekonomi och eurozon i gungning inleder finansministern föreläsningen med att meddela att vi nu går vi går ljusare tider till mötes.
– Även om utvecklingen fortfarande är osäker förutspår prognoserna starkare tillväxt i Sverige framöver, säger Magdalena Andersson, (S). nbsp; nbsp; nbsp; nbsp; nbsp; nbsp; nbsp; nbsp; nbsp; nbsp; nbsp;
Finansministern redogör sedan för en budgetproposition med satsningar på jobb, skola och klimat i första hand. Regeringen har sammanlagt avsatt 8,5 miljarder kronor till jobben, 2,4 miljarder kronor till skolan och 4,5 miljarder kronor till klimatet.
– Vi har gjort satsningar på bland annat infrastruktur, vidareutbildning, insatser mot långtidsarbetslöshet och en ny exportstrategi för Sverige. Vi möjliggör även för höjda lärarlöner, mindre barngrupper och läxhjälp i alla skolor. Dessutom skalar vi upp stödet till solceller, miljöfordon och klimatfinansiering i utvecklingsländer, säger hon.
Som student kan man förvänta sig ökat anslag till fler utbildningsplatser och diverse bostadsinvesteringar.
Det är emellertid inte ett helt okontroversiellt budgetförslag som regeringen har lagt fram. När det blir dags för frågor är det många händer som viftar i luften. En åhörare framför att regeringens budgetförslag bland annat har fått kritik från LO som vill se en mer expansiv budget med ännu större satsningar. På det svarar finansministern att hon i grund och botten anser att vi behöver ordning och reda i statens finanser. Att bedriva en expansiv politik med stora underskott och statsskulder gör det svårare att genomföra satsningar när man väl hamnar i ett krisläge.
– Med tanke på den flyktingsituation som vi nu står inför är jag väldigt glad för att vi har lyckats halvera underskotten, säger Magdalena Andersson.
Hon ställs också till svars för regeringens beslut att höja bensinskatten trots att man inför riksdagsvalet i fjol lovade att inte göra det, samt att man sänker ROT-avdraget, slopar sänkt arbetsgivaravgift för unga och fasar ut jobbskatteavdraget. För att bemöta kritiken svarar finansministern att hon anser att ett högt skatteuttag och en progressiv beskattning är befogat för att kunna möjliggöra en omfördelning i samhället.
– Vi anser till exempel att man kan lägga lite mindre subventioner på att bygga om kök och badrum och istället lägga de pengarna på att bygga nya lägenheter.
Efter föreläsningens slut samlas flera studenter framför scenen för att ställa ytterligare frågor till finansministern som bland annat ombeds kommentera decemberöverenskommelsens fall och hur det förändrade parlamentariska läget kan komma att påverka budgeten.
– Jag anser att det skulle vara oansvarigt att gå in och ändra i den budget som vi lade fram medan överenskommelsen fortfarande var i bruk, säger hon.
Det är likväl möjligt för de borgerliga partierna att åstadkomma ändringar i budgeten i enlighet med de riktlinjer som finns för riksdagens behandling av regeringens budgetproposition. Det faktum att riksdagspartierna i dagsläget är långt ifrån överens när det gäller prioriteringar i budgeten gör trots allt att ingenting är skrivet i sten. Slutresultatet återstår att se när riksdagen fattar de sista besluten angående budgeten någon gång strax innan jul. nbsp;
