I nationens intresse att stoppa trakasserier
Det är fullsatt vid de dukade borden i Gamla salen på Norrlands nation. Vid varje bord sitter en representant från varje nation med uppgift att skriva ner deltagarnas reflektioner och idéer under kvällens samtal. Förutom representanter från nationerna finns samtalsstöd från nationskaplaner och nationsvänner.
Under tisdagskvällen anordnar Kuratorskonventet, Uppsala studentnationers samarbetsorgan, ett öppet samtal om sexuella trakasserier i nationsvärlden. Den 4 januari publiceras uppropet inationensintresse i Upsala Nya Tidning med berättelser och vittnesmål från kvinnor och icke-binära om sexism, övergrepp och trakasserier i Uppsalas studentliv. Målsättningen med kvällens öppna samtal är att ta fram förslag och underlag till hur nationerna kan arbeta med dessa frågor.
När Line Nielsen, vice curator curatorum, hälsat alla välkomna ger Filip Dumanski, curator curatorum, en översikt över nationernas organisation. Deltagarna får information om vilka de kan vända sig till med frågor, initiativ och ärenden i jämlikhetsfrågor. Nationens första kurator ska vara behjälplig och kan förmedla ärenden vidare. Utöver första kurator finns alltid överordnat organ till förfogande och många nationer har jämlikhetsombud. En kan också ta ärendet till Kuratorskonventet.
– Gå på landskap, engagera dig och kontakta Kuratorskonventet, säger Filip Dumanski.
Samtalet går ut på att fyra fiktiva scenarion om sexism, sexuella trakasserier och övergrepp i nationsmiljö läses upp på scen. Efter varje uppläst scenario får deltagarna diskutera scenarierna i smågrupper utifrån ett åskådarperspektiv, hur de som befinner sig runtomkring kan agera och främja en kultur fri från diskriminering och trakasserier.
Ett scenario utspelar sig i klubbmiljö på nation. En person firar att tentan är skriven med sina vänner. De dansar när en någon plötsligt smyger sig upp bakom en av vännerna och tafsar henne på brösten. Hon vänder sig om och killen skrattar och går därifrån. Resten av kvällen känner hon sig orolig och obekväm.
Vad kan en säga till förövaren och offret, direkt samt i ett senare skede, och vilka åtgärder kan nationerna ta till?
När diskussionerna är färdiga i smågrupperna diskuteras frågorna i helgrupp. Helgruppsdiskussionen kommer tillsammans med protokollen från smågrupperna utgöra underlag för Kuratorskonventets arbete. I helgruppsdiskussionen betonas vikten av tydliga rutiner på nationerna i jämlikhetsarbete och situationer där besökare blir utsatta för trakasserier och kränkningar. Många deltagare lyfter att det är viktigt att det är tydligt vart en vänder sig om en sett eller hört kränkande behandling och brottsmål som sexuellt ofredande och våldtäkt.
– Ibland är det fel fråga att säga ”är du okej?”. För en är inte okej. Det kan vara bättre att fråga ”vad kan jag göra för dig”?, menade en deltagare.
Att visa sitt stöd för offret är viktigt, att erbjuda hjälp och öppna för samtal, och deltagare anser också att en bör prata med förövaren och visa att det hen gjort är fel och oacceptabelt.
– Omgivningen visar att det är förövaren det är fel på, inte offret, uttryckte en deltagare.
Nationerna ska se till att ärenden följs upp och att förövare får erfara konsekvenser för sina handlingar, olämpliga personer ska inte kunna ta sig uppåt i hierarkin på en nation.
– Många herrar har uttalat sig, kvinnor har förtur, meddelar Line Nielsen under andra halvan av diskussionen i helgrupp.
Nationerna ska inte vara rädda för att söka extern hjälp. En deltagare tipsar om Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och vill påminna om deras expertis i de frågor som diskuteras under samtalet.
Vid kvällens slut tackar Kuratorskonventet samtliga uppläsare och personer som varit med och organiserat kvällens samtal, och inte minst alla som deltagit.
– Tillsammans gör vi studentlivet bättre, säger Line Nielsen.
