Distansundervisning – värre för lärare än studenter
I mitten av maj skickades det ut enkäter till studenter och undervisande personal för att fånga upp hur de upplevt omställningen till distansundervisning. Det var drygt 8 000 studenter som valde att svara och bland dessa ansåg många att undervisningen fungerat bra på distans.
– Studenterna tyckte bland annat att de fått bra information och att det var enkelt att få kontakt med lärare. Det var också några som skulle vilja se mer distansundervisning och tyckte att det var lättare att ta del av information genom inspelade föreläsningar där man kunde pausa och backa, säger Therese Ljunghammar, projektledare vid avdelningen för kvalitetsutveckling vid Uppsala universitet.
När det kommer till de mer negativa aspekterna av att plugga på distans var det många som hade invändningar mot att praktiska moment hade skjutits upp eller utgått. Studenterna ansåg också att examinationerna hade blivit svårare när tentorna skulle skrivas hemifrån. Internationella studenter som hade bott kvar i sitt hemland eller inte varit på plats i Uppsala upplevde att det var svårt med tidsskillnader när det kom till seminarier och grupparbeten. En del uttryckte också att utbildningen inte levde upp till deras förväntningar.
– Man kan utläsa att vissa betalande studenter har funderat på om de fått valuta för sina pengar. En stor del av deras upplevelse hade ju varit att vara på plats i Sverige och där kanske inte utbildningen blev precis som de tänkt sig.
Sammantaget var det många i hela studentgruppen som upplevde att omställningen till distansundervisningen gjort dem mer stressade. Hela 47 procent svarade att de upplevt ökad negativ stress. Av dessa var det flera som framhöll att de saknade att ha kontakt med lärare under och efter föreläsningar, samt att få bolla idéer med lärare och studiekamrater.
När det kom till lärarnas svar blev det tydligt att de upplevt omställningen ännu mer stressande. Bland de 963 svarande lärarna var det hela 57 procent som upplevt ökad negativ stress. En stor del av förklaringen var att arbetsbelastningen ökat. 79 procent svarade att deras arbetsbelastning blivit något eller mycket högre under omställningen till digital undervisning.
– Det blev en väldigt stor omställning för lärarna som var tvungna att gör om undervisningsmaterial på kort tid. Många upplevde också att det gick åt mycket tid till att kommunicera med studenter och andra lärare via mail.
Sammanställningarna av enkätsvaren har skickats ut till fakulteterna och kommer förhoppningsvis kunna ligga till grund för förändringar och förbättringar. Therese Ljunghammar tror att erfarenheterna från denna distansperiod kommer leda till att vi får se mer hybridundervisning framöver. Att man så att säga kör en kombination av campus- och distansundervisning där en del av studenterna är på plats, samtidigt som andra följer seminariet eller föreläsningen via Zoom.
– Utifrån lärarens perspektiv kan det bli väldigt platt att hålla en föreläsning på Zoom, det känns som att prata för sig själv och man får väldigt lite återkoppling från åhörarna. Genom att låta en mindre andel friska studenter vara på plats kan man få den här energin från studenterna och samtidigt minimera risken för smittspridning. Det är en möjlig variant på hybridundervisning som jag tror vi kommer få se mer av.
Vad tyckte studenterna och lärarna?
Det var 28 procent av lärarna och studenterna som valde att svara på enkäterna. I dessa fick de också lämna kommentarer och skrivna med egna ord hur de upplevde olika aspekter av omställningen till distans. Totalt lämnades runt 27 000 kommentarer.
Här kan du läsa sammanställningarna av lärarna och studenternas svar.
