Annons
Annons
Avgående vice kårordförande Klara van Blaricum
Klara van Blaricum lyfter upp tre saker hon är nöjd med att ha bidragit till under året: “Att vi fick till ett extra student- och doktorandombud, att vi fick finansiering till Studentboet för tre år till och att jag upprättade en arbetsmiljöpolicy för arbetsplatsen.”
Foto: Lina Svensk

“Det är bara kårpolitik”


Vid månadsskiftet juni/juli kliver Klara van Blaricum av sin post som en av kårens två vice ordförande. S-studenten ser nu fram emot att återgå till studierna efter ett slitsamt år som gett både gråa hår och lärdomar att lägga i bagaget.
– I det långa loppet är det få personer som bryr sig om vad du gör.

Bara lite drygt två veckor återstår av Klara van Blaricums (S-studenter) mandatperiod som en av Uppsala studentkårs två vice ordförande när vi ses i mitten av juni. Det känns uttjatat att säga att det har varit ett speciellt år, men väldigt mycket har förstås hänt mellan första juli 2020, då hon och de två andra presidialerna – Jacob Färnert (UUS) och Louise Ingemarsson (UUS) – klev på sina poster, och idag. Både i världen och på kåren.

– Det har varit väldigt mycket jobb och otroligt slitsamt. Man åldras mycket av uppdraget. Vi kollade på en bild från när vi klev på och vi ser alla tre äldre ut idag. Det har absolut kommit lite rynkor och något grått hårstrå, säger Klara van Blaricum.

Pandemin har gjort att majoriteten av kårverksamheten, liksom universitetets verksamhet, har fått ske hemifrån och på distans. Även om det förstås funnits ett fåtal fördelar, som att möteslogistik har underlättats, så tror Klara att det fört en del negativt med sig för kåren som arbetsplats.

– Det har varit väldigt frustrerande och jag tror att sammanhållningen på kåren har tagit stor skada av att man inte har kunnat träffas.

Under våren drabbades kåren dessutom av en tragedi när kanslichefen, Casper Wahlund, hastigt gick bort. Förutom den stora sorg det inneburit att förlora en mångårig kollega så stod kåren dessutom plötsligt utan den person som skött stora delar av det ekonomiska, administrativa och arbetsledningsmässiga arbetet på kontoret.

– Det har inneburit att allt annat har fått flyttas åt sidan. Vårt huvudsakliga fokus sedan han gick bort har varit att hålla organisationen flytande och försöka täcka upp för de arbetsuppgifter han hade. Men också att ta hand om personalen. Det är jättetufft när ens chef går bort och många hade känt honom väldigt länge.

"Att båda är lite missnöjda är väl ändå ett kvitto på att det var ett ganska jämlikt samarbete."


Annons

Annons

Ett år i kårens tjänst brukar ta hårt på presidialer även utan pandemier och arbetsplatsrelaterade tragedier och det är därför ovanligt att, som Klaras nuvarande ordförandekollegor, ställa upp ett år till.

Klara menar att hon absolut inte hade velat sitta ännu ett år även om hon hade fått chansen (“Pandemin har stulit min ungdom! Jag vill inte att kåren ska göra detsamma.”). Nu blev det inte aktuellt med varken Klara eller någon annan S-student i presidiet då kårpartiet UUS (Uppsala universitets studenter) valde att avsluta samarbetet med S-studenter och istället samstyra med AFK (Allians för kåren) i styrelsen under kommande verksamhetsår. Presidiet kommer dock att helt bestå av UUS:are – Jacob Färnert och Louise Ingemarsson, som alltså tar sig an ytterligare ett år, samt Dolores Kawalec, som Klara just nu är i full färd med att lämna över till.

– Vi vill verkligen att överlämningen ska gå lika smidigt som växlingen i ett stafettlopp. Det var en ganska lång startsträcka när vi började och det vill vi undvika den här gången.

En farhåga var att hon skulle få lämna över till ett presidium hon inte känner förtroende för, både politiskt och personlighetsmässigt, men Klara menar att hon tror på det nygamla kårpresidiet som ska styra kåren under kommande mandatperiod. Trots att de inte är partikamrater.

Hur har det funkat att samarbeta med UUS i presidiet och i styrelsen? Deras åsikter skiljer ju sig en del från S-studenters.

– Över lag har det fungerat ganska bra, även om båda partierna nog har känt att de har fått kompromissa för mycket. I en bra kompromiss är väl båda parter lika nöjda eller missnöjda. Att båda är lite missnöjda är väl ändå ett kvitto på att det var ett ganska jämlikt samarbete, haha. Vi har inte alltid varit överens och då har det blivit lite sura miner, men så har vi fått gå vidare efter det helt enkelt, säger hon, och tillägger:

– Någonstans inser väl alla som är aktiva i fullmäktige och styrelsen att det bara är kårpolitik.

I det presidiala samarbetet har det varit särskilt viktigt att skilja på politik och person tror hon.

Ni har ju varit tre presidialer i år istället för två för första gången på ganska länge. Vad har för- och nackdelar varit?

– Fördelarna har varit att vi har kunnat dela upp oss på ett smidigt sätt och kunnat undvika mötesinflation. Är man bara två personer så blir man också väldigt beroende av varandra, som tre personer har vi varit mer av en grupp och det har funnits större utrymme att bolla idéer. Det är sällan vi är överens i en fråga, utan vi har tre olika utgångspunkter och så har vi kunnat mötas någonstans i mitten.

Samtidigt tror hon att just en större grupp kan leda till fler konflikter.

– Vi är tre ganska stora personligheter som ska få plats i ett ganska litet kontor. Man blir väldigt beroende av att ha ett gott samarbete och det är något vi har jobbat på. Vi har utvärderat och omfördelat arbetsuppgifter när det inte har funkat. Det fanns ingen färdig mall för hur arbetet oss emellan skulle fördelas.

"Jag tror jag kommer vara tvungen att akta mig för att bli en paragrafryttare och en sån där störig kursare."

Foto: Lina Svensk

Trots goda intentioner och samarbetsvilja har det ju uppenbarligen skurit sig någonstans i och med att alliansen mellan UUS och S-studenter nu upphört. Klara har svårt att urskönja vad som kan ha varit den sista spiken i kistan, utan tror att det var en snöbollseffekt som kom av att varken UUS eller S-studenter var redo att kompromissa i de större frågorna.

Oenigheterna började redan i september, under verksamhetsårets första ordinarie fullmäktigemöte, när UUS föreslog att man skulle flytta valet av studentrepresentant till UUs styrelse, konsistoriet (anledningen hittar ni i det här långa referatets andra halva), något S-studenter högljutt ifrågasatte. Nu i vår gick S-studenter dessutom ut och tog tydlig ställning mot den föreslagna avvecklingen av Ergo som var på tapeten i mars (men där universitetet i slutändan gick in med en tillfällig lösning).

– Det stack en del i ögonen att vi tog så hårt avstånd. Och det var ju lite skakigt redan från början. S-studenter har kanske inte varit det mest lojala samarbetspartiet.

När du kandiderade till suppleant i konsistoriet så la ju Jacob fram en UUS-kandidat i sista sekund – ledde det till några konflikter er emellan?

– Nej, jag hyser inget agg. Både han och jag gjorde det som förväntades av oss.

Till hösten påbörjar Klara en master i ekonomisk historia och hon tycker det ska bli skönt att få återgå till att bli student igen, även om hon misstänker att hon kan ha blivit lite arbetsskadad av sin tid som kåraktiv.

– Jag är väldigt drillad i vad lärare får och inte får göra, vad man har för rättigheter som student, och så vidare, så jag tror jag kommer vara tvungen att akta mig för att bli en paragrafryttare och en sån där störig kursare. Det kommer nog ta lite tid att bli assimilerad igen, men det är verkligen mycket roligare att vara student.

Utöver det studenträttsliga tycker hon att kåråret har utvecklat hennes ledarskapsförmågor och att hon har blivit mästare i konsten att skriva passiv-aggressiva mejl.

– Det är en bra förmåga att ha till exempel när personer från universitetet hör av sig och förväntar sig att de ska få saker från en inom några timmar.

Till sina efterträdare i styrelsen vill hon tipsa om att ta mer tid till reflektion kring beslut på kårstyrelsemötena. Till hennes efterträdare i presidiet, Dolores Kawalec, har hon tryckt på vikten av att ta det lugnt.

– Jag har sagt till henne att ha is i magen – du är kårpresidial, inte USAs president. I det långa loppet är det få personer som bryr sig om vad du gör. Det kan vara skönt att tänka på ibland.

Foto: Lina Svensk

Kort om Klara van Blaricum

23 år
S-student
Har som vice kårordförande 2020/21 primärt haft ansvar för personalfrågor, kårens projektverksamheter och en del studentpolitiska frågor.
Påbörjar en master i ekonomisk historia till hösten

 

Sex snabba med Klara van Blaricum

 

Vad äter du till frukost?
Jag äter inte frukost hemma men runt tio brukar jag ta en banan eller yoghurt.

Kollar på?
Bojack Horseman och valvideor på youtube (“Alltså videor med VALAR i”)

Vilken emoji är du?
Nördemojin med glasögon och stora framtänder.

Vilken fiktiv figur är du?
Det är en kombination av tre stycken – Amy Santiago från Brooklyn Nine-Nine, Claire Dunphy från Modern Family och Monica från Friends. De är alla kontrollfreaks och har en grej för kontorsmaterial.

Vad har du för guilty pleasure?
Det är nog Tiktok. Jag får upp lite allt möjligt, men mycket före detta mormoner och lite fackliga Tiktoks.

Så har det sett ut

Uppsala studentkårs styrelse har under det gångna verksamhetsåret 2020/21 bestått av tre representanter för Uppsala universitets studenter, som blev det största partiet i kårvalet 2020, och tre S-studenter, det näst största partiet (samt fyra representanter för sektionerna och en oberoende ledamot).

Presidiet, det vill säga kårens ordförande och vice ordförande har utgjorts av ordförande Jacob Färnert (UUS), vice ordförande Louise Ingemarsson (UUS) och vice ordförande Klara van Blaricum (S-studenter).

Läs mer

2021-06-22 14:35
I slutet av april gick Uppsala studentkårs kanslichef Casper Wahlund bort vid en ålder av 62 år. Nuvarande och tidigare…
2021-05-19 15:45
På den första, riktiga sommardagen i maj träffar Ergo illustratören och serietecknaren Kalle Landegren. I fem års tid…
2021-03-19 10:38
Efter ett år på nationen är nu civilingenjörsstudenten Susanna Wärmegård tillbaka i skolbänken, eller i alla fall den…