Uppsalalegend med hög svansföring

Jerry Lasota / jerrylasota@hotmail.com / Porträtt / Publicerad 2002-02-18 00:00

Finns det någon som är en mer välkänd Uppsalaprofil än Pelle Svanslös? Det skulle i så fall vara den svanslösa kattens upphovsman, Gösta Knutsson själv. Under sin tid bidrog han kanske mer än någon annan till att sätta Uppsala på kartan. Han gjorde sig känd inte bara som radiopersonlighet och barnboksförfattare, utan också som kårordförande - och chefredaktör för Ergo.

Gösta Johansson (senare Knutsson) föddes i ett välbärgat hem den 12 oktober 1908, och redan som mycket liten intresserade han sig för tidningsmakeri. Hans ena storasyster, som tyckte att det var en skam att ha en bror som var analfabet, lärde Gösta läsa när han var fyra år gammal. Lille Gösta blev snabbt en hängiven bokmal, och började dessutom för sitt eget nöjes skull skriva egna tidningar åt den egna familjen.
Han skrev också en svit böcker som han kallade Biblioteket om djuren , och hann med 150 volymer( ) innan han tröttnade.
Han tog studentexamen 1926 vid Norra Latin, och efter avslutad militärtjänst bar det direkt av till Uppsala för vidare bokläsning på universitetsnivå. Tre år vid universitetet och han kunde kalla sig för fil kand i nordiska språk, religionshistoria och grekiska. Han fortsatte med latin och fornkunskap, tills han kunde kalla sig fil mag. Det var i samband med detta som han bytte namn till Knutsson. Exakt varför vet man inte, men det kan ha haft att göra med att hans pappa hette Knut. Han gav sig därefter i kast med en licentiatexamen (numera doktorsexamen) i litteraturhistoria och nordiska språk. Denna kom dock att förbli oavslutad.
Unge Gösta fick nämligen smak på föreningslivet, och fick snabbt ett antal bisysslor vid sidan om studierna. 1929 blev han förste bas i Allmänna Sången (där han senare skulle komma att bli ordförande), 1932 blev han krönikör för Stockholms Nation. Och åren 1936 till -39 satt han som ordförande för Uppsala studentkår.
Det var genom ordförandeposten som Gösta kom i kontakt med radion. Radiotjänst behövde en uppsalarapportör, och ansåg att kårordföranden borde vara nog insatt. Gösta accepterade, mot att han i gengäld fick göra ett program för barn. I februari 1937 sändes det första programmet: Katten Svanslös på äventyr . Succén var omedelbar. Två år senare kom den första boken.
Han hade också talang för att skriva komiska kåserier, och när han 1940 tillträdde som tidningen Ergos redaktör skrev han flera, under signaturen K . I nummer 9 -40 han införde han en spalt som han kallade Det viskas i Odinslund . Liksom under sin ordförandetid hade han ambitionen att hålla politiken utanför Ergo. Vilket misslyckades. Gösta avskydde nazismen, och publicerade flera artikelförfattare som var emot nazismen, förutom att själv vädra sina åsikter mellan varven.
I nummer 14 /1941 skrev han apropå ockupationen av Norge: Norrmännen äro våra grannar, och deras öden griper oss därför särskilt. Men runt om i Europa ser det ut på samma sätt. Inkompetent folk sättes i ledningen, arkebuseringsskotten ljuder i alla väderstreck .
I nummer 1 1942 skrev han apropå fängslandet av rektor Didrik Arup Seip, i det ockuperade Norge:
Denne man sitter i dessa dagar fängslad i en mörk cell, med vatten och bröd som enda kost.
Det är Norge av idag, nyordningens Norge. Det är quislingregimen i dess desperata försök att för sina irrläror vinna det norska folket.
(...) Detta, att spärra in en gammal man på det sätt som skett, vittnar om en sådan utstuderad grymhet och bestialitet, att man är frestad att tro att det hela är en ond dröm.
Men det är verklighet. Här i Norden. 1942
Dessa inslag kan tyckas tama, men var på den tiden tillräckligt för att Allmänna säkerhetstjänsten, numera Säpo, skulle registrera honom (förvisso tillsammans med 80 000 andra svenskar) som en i krig potentiell säkerhetsrisk. Och för att få hotbrev från svenska nazister.
I och med nummer 11 /1942 lämnade Gösta Knutsson Ergo, för att i fortsättningen ägna sig åt körsång, författande och föreningsverksamhet. Pelle Svanslös gick hem i stugorna. Böckerna om den stympade katten sålde i miljonupplagor, kanske mycket eftersom flera av katterna i boken hade mänskliga motsvarigheter.
Under de kommande åren gjorde sig Gösta Knutsson rikskänd. Han kom att medverka i en mängd olika program. Särskilt populära var frågesportprogram som Vem Vet Vad , barnprogram som Putte Tittut och uppsaliensiskt spex- och musikliv i radioform, som Oförberedda Talares Klubb .
Han gifte sig 1947 med Erna Eng, och kunde tack vare sina pengar leva ett lugnt liv med författande, radio och sällskapsliv.
Gösta Knutsson dog 65 år gammal på Akademiska sjukhuset 1973. Men han lever vidare på många sätt: Bonniers fortsätter att ge ut Pelle Svanslös i nya utgåvor, på tio olika språk. Förlaget uppger att Pelle har en lysande framtid, framför allt i Danmark och Finland, där han heter Pelle Haleløs respektive Pekka Töpöhäntä.
Föreningen Pelle Svanslös vänner arbetar aktivt för upprättandet av ett permanent Pelle Svanslös-hus.
Sedan 1991 delar Uppsala kommun ut det årliga Gösta Knutsson-stipendiet till en person som gjort värdefulla insatser inom barnkulturen.
Och ännu viskas det i Odinslund.