Teatern ska vara vardagsnära

- Egentligen behöver man inte skruva till vardagen så mycket för att det ska bli absurt och komiskt. Det som verkar mest påhittat är i själva verket ofta det som är hämtat direkt ur verkligheten.
Ungefär när hon slutade gymnasiet klev Lisa Svensson av teaterscenen och började regissera i stället. Och det är alltid regin som lockar mest. Bakgrunden till att hon också började skriva pjäser var att hon hittade alltför få som hon ville ta sig an.
- Det saknas ofta manus jag vill jobba med, moderna samhällsskildringar med schyst dialog och starka kvinnoroller. Det finns sådan dramatik, men väldigt lite, säger hon.
Skrivandet kan vara plågsamt, hon saknar ibland en medförfattare. Men när hon väl kommer igång, lättast med kniven på strupen inför en deadline, är det roligt. Och när nästa steg tar vid, att sätta igång med själva produktionen, strömmar den verkliga lusten och energin till.

Goda recensioner
Hittills har hon satt upp tre pjäser, två av dem tillsammans med Snerikes nationsteater, och ofta med goda recensioner. Nu är det dags för den fjärde, också nu i samarbete med Snerikesteatern. 70 Lycka blir Lisa Svenssons största produktion hittills, med nio roller. Både omfånget och den förra pjäsens varma mottagande (Det är inte lite hon lastar i båten, manusförfattaren och regissören Lisa Svensson, men hon ror allting i land, skrev UNT om Idealmakaroner 2003) förpliktigar, och håller henne vaken på nätterna.
70 Lycka handlar om den just färdigutbildade humanisten Klara och hennes trevande steg ut på arbetsmarknaden: vad ska man göra med sitt liv? Liksom i tidigare pjäser speglar 70 Lycka Lisa Svenssons egen väg - hon är själv nyutexaminerad (etnolog och genusvetare )och har precis som Klara haft funderingar på att starta eget.
- Det är inte Lisa Svenssons liv man ser på scen, men jag tar in saker jag hör och ser, människor och företeelser, och vrider till det. Folk känner igen sig och ändå inte.
En komisk och ibland smått absurd skruv är något som återkommer i hennes pjäser.
- Man kan öppna upp folk med komik. Ta Jonas Gardell, han är typexemplet: ett gapskratt och så pang, levereras något dödsallvarligt. Sen skulle jag ha svårt att skriva Norénsvart ändå, jag är inte sådan som person. Livet är absurt och roligt, och jag tycker inte om tyngd för tyngdens skull.

Autentiska exempel
Lisa Svensson vill bort från uppfattningen att tungt är lika med fint, och få in mer samtid på teatern. I 70 Lycka tar hon upp den kommersiella humanism hon ser omkring sig, som slår mynt av vår längtan efter lycka, och låter Klara smida planer på att starta en lyckorådgivning.
- Ta en sådan sak som skrattyoga, som finns med i första scenen. Det kan tyckas helt absurt - skrattar vi inte tillräckligt i livet? Men det är helt autentiskt. Det finns en hel bunt sådana saker omkring oss.
En mer vardagsnära teater är också en teater som man kan slinka in på, motsatsen till den fina och fjärmande kulturinstitutionen, menar Lisa Svensson. Utifrån de tankarna har hon och ett gäng av hennes återkommande medarbetare startat Vardagsteatern. Framtiden får utvisa vad det blir av ensemblen, men om Lisa Svensson får drömma fritt hittar de kanske några lokaler i Uppsala.
- Fördelen med att vara kvar i Uppsala är kulturtorkan som kommer sig av att det är så nära till Stockholm. Det händer inte så mycket i Uppsala, men när det väl händer något kan man verkligen hitta publik.
Själv då, lockar det inte att satsa helhjärtat på teatern?
- Jag vill gärna ge det en chans, men vågar man försöka försörja sig på det man verkligen glöder för? Jag håller alla vägar öppna så får vi se var det landar.

70 Lycka har premiär 5 maj på Linnéskolan och spelas fram till 21 maj. För mer information: www.vardagsteatern.se

FAKTA
Namn: Lisa Svensson
Ålder: 27
Bor: Studentlägenhet i Triangeln
Uppväxt: Sigtuna
Aktuell som: Manusförfattare, regissör och producent till uppsättningen 70 Lycka, som har urpremiär den 5 maj och ges av Vardagsteatern i samarbete med Snerikes nationsteater.
Tidigare produktioner: Etta på singellistan med Stockholms studentteater (manus och regi), Den fulländade kyssen (regi), Idealmakaroner (manus och regi), båda tillsammans med Snerikes nationsteater.
Förebild: Regissören Maria Blom. Hon hittar det där vardagliga som jag är ute efter.
Favoritplats i Uppsala: Backen nerför S:t Johannesgatan, på cykel. Man får fart, det är lagom mycket spänning för mig just nu.