Dansfebern håller i sig
Je ne veux pas travailler/Je ne veux pas déjeuner/Je veux seulement oublier/Et puis je fume... Pink Martinis låt i långsamt swingtempo spelas om och om igen i Västgöta nations festsal. Ett fyrtiotal personer rör sig koncentrerat och i takt. Trots öppna fönster ut mot den kyliga aprilkvällen är luften syrefattig och fler än en deltagare har fått färg på kinderna. Det är prova-på-kurs i lindy hop, dansen som de senaste åren har vuxit ordentligt i popularitet. Från rummets mitt följer instruktörerna Emelie DecaVita och Frida Samuelsson uppmärksamt parens rörelser och kommer med tips i andningspausen mellan låtarna.
När prova-på-timmen går mot sitt slut väntar nya besökare otåligt i dörren; tre timmars fri swingdans ska ta vid. Även nu heter arrangören Klubb Dekadans, swingklubben som startades i höstas av studenterna Frida Samuelsson och Emelie DecaVita. Båda hade dansat i många år och saknade en socialdansscen i Uppsala.
- Vi ville ha ett ställe att kunna gå ut och dansa på. Det är tråkigt att behöva gå på kurs eller åka till Stockholm för att dansa swing, säger Emelie DecaVita.
Målet var att skapa en mysig klubb med 30-talskänsla, och de tycker att de är på god väg att lyckas - mycket tack vare lokalen med dess mörka trä och kristallkronor. Deras eget bidrag är levande ljus och vinglas fyllda med färgglada vingummin.
- Man ska inte känna att man måste kunna dansa, man ska kunna komma hit och bara sitta i en soffa och känna av stämningen, säger Frida Samuelsson.
Hittills har idén fallit i god jord. Som mest har hundratalet personer trängts i festsalen, medan snittet ligger på 50-60, varav många studenter.
Hur mycket kan de då tacka den berömda dansboomen som sägs gå som en löpeld över landet, i kölvattnet av tv-program som Floorfiller och Lets dance? Mycket, tror de.
- Det finns absolut en dansboom. För ett par år sedan visste många inte ens vad lindy hop var. Idag finns dansen till och med i modet - på H M kan man hitta en massa typiska swingkläder, som byxor med med höga midjor, prickiga blusar, gubbkepsar och hängslen.
I Värmland nations dansgrupp Benwermarna har man däremot inte märkt av någon särskild dansfluga de senaste åren. Ungefär lika många som vanligt har dykt upp på prova-på-gången i början av varje termin, konstaterar ordförande Anna-Karin Jonsson. Å andra sidan brukar tillflödet av nytillskott vara alldeles lagom: någon börjar i takt med att någon annan slutar plugga och faller ifrån. Idag består föreningen av elva dansare. Samtliga är tjejer, men killar är varmt välkomna.
I likhet med de andra nationsdansgrupperna - V-Dalas Letta Gardet och Norrlands Attrapperna - kan Benwermarna bäst sägas syssla med showdans. De uppträder på gasquer men också i egna uppsättningar. I begreppet showdans kan dock allt från balett till streetdans ingå. Ett exempel är Benwermarnas senaste föreställning En dans på rosor, som gavs på Lilla teatern i början av april och innehöll en rad olika danser: modern, jazz, swing, magdans, och så vidare.
- Vi hade med hela spektrat. Det roliga är just att prova olika stilar, det blir en utmaning i sig, säger Anna-Karin Jonsson.
Dansarna i Benwermarna gör egna koreografier som de sedan lär ut till de andra i gruppen. På de veckovisa träningarna ligger betoningen på att ha kul - den sociala funktionen är stark - men när det börjar närma sig föreställning ökar drillningen.
- Då måste det sitta
Vad är då egentligen grejen med dans? Emelie DecaVita och Frida Samuelsson pratar om energin och endorfinkicken de får när de dansar lindy hop, och om kreativiteten.
- Det är den absolut roligaste dansen. Man har en stor frihet eftersom man inte dansar ihop hela tiden, man kan improvisera och leka, vara riktigt ful om man vill. Eller snygg.
Johanna Karlsson i Benwermarna konstaterar bara att hon inte kan sitta stilla om hon hör en bra låt, och att hon nog alltid kommer att dansa.
- Det går inte att sluta när man väl har börjat.
Klubb Dekadans, tisdagar kl 20-23, VG nation. Entré 20 kr.
www.klubbdekadans.se
www.varmlandsnation.se/benwermarna.html
