Annons
Annons
Nationerna
Hur går det för Uppsalas nationer att hitta studentengagemang? Är nationerna utrotningshotade institutioner eller spirande verksamheter? Ergo har undersökt hur engagemangsnivån på nationerna ser ut idag.
Foto: Ergos arkiv/Therese Jansson

Nationsengagemanget - mättat eller utmärglat?


Nationslivet brukar nämnas som en stor anledning till att många lockas att studera i Uppsala. Men trots rik historia och stort utbud av verksamheter har studentnationerna bitvis svårt att få ihop tillräckligt med ideella krafter för att driva delar av verksamheterna. Andra delar blomstrar. Varför? 

Doften av avslagen öl är permanent ingjutet i väggarna och stolarna har märken av allt från strykjärn till dammiga finskor. Från kuratorsexpeditionen hörs skratt och vid studieplatserna sitter någon och kliar sig i håret av frustration. Var är du? Du skulle kunna befinna dig på i stort sett vilken som helst av Uppsalas 13 nationer. 

Nationerna i Uppsala är flera hundra år gamla institutioner med rik historia av engagerande verksamhet för och av studenter. Runt 50 000 personer studerar vid universitetet i nuläget och en av de stora anledningarna till att Uppsala är så attraktivt som studentstad är det rika kår- och nationslivet.

Siffror från SCB visar att ideellt engagemang och ideellt arbete hos den vuxna befolkningen i Sverige har varit förhållandevis jämnt sedan tidigt 90-tal. Men hur ser detta ut på lokal nivå - hur är engagemanget på Uppsalas studentnationer idag?

Oliver Nyberg, 22 år, ställer försiktigt ned en kopp varm choklad på cafébordet. Han är en av de många studenter som engagerar sig inom Uppsalas rika nationsliv. Amanda Stålmo, 22 år, är även hon en del av den komplexa infrastruktur som är studentnationerna. 

– Det är ett väldigt roligt jobb. Det ger lite extra pengar men det är inte främst därför man engagerar sig. Det beror framför allt på att man får en massa härliga kollegor, berättar Amanda. 

Det allra vanligaste sättet att dras in i nationslivet är genom kompisar och bekanta som peppar en att testa, berättar Amanda och Oliver. De jobbar just nu båda på Bistro Snerikes, Södermanlands-Nerikes nationspub. Amanda hittade till nationsengagemanget genom en kompis från nollningsperioden som arrangerades av hennes program. Olivers resa till Snerikes ser lite annorlunda ut. 

– Jag var egentligen inne på att engagera mig i Föreningen samhällsvetarna, studentföreningen för alla som läser på samhällsvetenskapliga fakulteten. Men det kändes inte alls rätt för mig. Så då testade jag nation och på Snerikes hittade jag rätt, berättar han. 

Oliver har tidigare haft ett ämbete på Stockholms nation, Stocken, som uthyrningsansvarig. Han berättar att varje nation har sin helt egen kultur och att han uppskattade Stocken, men att Snerikes passar honom bättre.
 
– Men det är en del av det fina med nationerna. Eftersom alla är olika så kan man hitta det som passar en själv. Arbetssätten varierar och passar människor olika bra. Det är okej att testa sig runt lite, man att hitta någon nation man trivs på. 

Kamratskapen är den uppenbara anledningen till att Amanda och Oliver trivs så bra på Snerikes. På nation kan studenter samlas över program- och studiegränser. Amanda, som läser civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik berättar att teknologerna har en väldigt levande kår, men att hon ville få ut något mer av sin studietid. 

– Det är mycket värt att träffa folk som tänker annorlunda, pluggar annat än du själv. Jag tror att det är lätt att man blir enkelspårig av att umgås bara inom sitt program. Där ger nationen en naturlig möjlighet för alla att vara del av ett bredare studentsammanhang, säger hon. 

"Eftersom alla är olika så kan man hitta det som passar en själv."

När det kommer till framtiden för nationslivet råder det inga tvivel hos Oliver och Amanda: Nationerna har fyllt ett syfte i hundratals år - och kommer fortsätta göra det i många år till. 

– Så länge det finns studenter i Uppsala så kommer det att finnas nationer, menar Amanda. 

Det är en fin tanke och det kan med största sannolikhet ligga något i den. Nationerna är 400 år gamla institutioner i Uppsalas universitets- och studentliv. Att tänka sig Uppsala universitet utan nationer är idag nästan en omöjlighet. Från och med år 1667 och fram till 2010 var det nations- och kårobligatorium i Uppsala. Man var alltså tvungen att vara med i en nation och i Uppsala studentkår som studerande vid Uppsala universitet. 

Verksamheter som startas upp och verksamheter som stänger ned

Efter att ha kontaktat samtliga 13 nationer för att höra hur de upplever att deras respektive verksamheter mår kan det konstateras att verksamheterna i nuläget inte svävar i direkt risk för utrotning – åtminstone inte om man ska tro kuratorerna. Med detta sagt är det inte alltid lätt att få verksamheterna att gå runt. 

Nationerna får via mejl svara på två frågor om hur engagemangsnivån ser ut hos dem. 11 av 13 nationer var med och bidrog. Av dessa beskriver 9 nationer att det är lätt eller förhållandevis lätt att hitta folk som vill ställa upp till val för förtroendevalda poster eller arbeta pass på sittningar och pub. Flera av nationerna uppger också att de har eldsjälar som engagerar sig i väldigt stor utsträckning och ställer upp för förtroendevalda poster och ämbeten, men att det inte finns tillräckligt stort intresse för att täcka samtliga poster. 

– Ett antal väldigt tappra och involverade gäng inom nationen drar ett stort lass och gör hästjobbet för att driva sina respektive verksamheter, beskriver Smålands tredje kurator Viggo Davidson i ett mejl. 

Det är inte alltid lätt att fylla alla ämbeten och ofta innehar en person mer än en förtroendepost för att tillgodose behovet. Det varierar också hur lätt eller svårt det är att få folk som vill jobba i puben eller på klubbverksamhet och sittningar.  

– Det är lättare att hitta någon som vill jobba ett pass i baren på klubb än ett plockpass i puben, beskriver Jan Fridberg Gracie, förste kurator på Värmlands nation. 

Flera av nationerna beskriver också att de anpassar sin verksamhet efter det intresse och engagemang som finns på nationen vid olika tillfällen, och att detta kan variera över tid. 

– Om vi har ett halvfullt klubbverk så kan vi ha vår pub öppen två dagar i veckan, ger Edvin Jämting som är förste kurator på Gotlands nation, som exempel. 

Vissa nationer har haft möjlighet att utöka sin verksamhet igen, efter att ha begränsat den i några år. Göteborgs nation har exempelvis startat upp sin kör igen och förste kurator Alve Wikerstål Wieczorek berättar i ett mejl att de börjar ha allt fler konkurrensval för heltidsposter. Det är alltså fler som ställer upp till val för samma post. Även Jan Fridberg Gracie berättar att det är konkurrenskraftigt på Värmlands nations ämbetsmannaval. 

I grova drag verkar det finnas liknande tendenser på flera av nationerna - det är svårt att hitta folk som vill engagera sig, men de som väl gör det fastnar lätt i verksamheten och vill utveckla sitt engagemang över tid. 

Trots de lovande beskrivningarna av växande verksamheter och stabilt engagemang möts nationerna oundvikligen av svårigheter emellanåt. Via facebookgrupper för anställda och engagerade kan det uttydas att personalbrist skapar problem på åtminstone vissa av nationerna. Den 29 april publiceras ett inlägg i Västmanlands-Dala nations facebookgrupp ”Working @ V-Dala” där pubchefen meddelar att han avsäger sig uppdraget med omedelbar verkan, mer specifikt efter valborgshelgen. Resultatet av detta blir att puben stänger ned helt för terminen. Detta efter att man redan haft stängt under stora delar av januari och februari på grund av avsaknad av pubchef. 

– Det beror främst på personalbrist, bekräftar Västmanlands-Dala nations förste kurator Mikael Jansson per telefon. 

Han beskriver att engagemanget i de olika delarna av verksamheten ser olika ut hela tiden och att de valde att prioritera annat än puben när pubchefen avgick.   

– Men vi har en pubchef och flera pubvärdar valda och redo att köra i gång pubverksamheten igen i höst. Så framtiden ser ljus ut, menar Mikael Jansson.  

Begrepp som “föreningsdöden” och “engagemangsdöden” smyger sig in i flera av svaren på enkätundersökningen, ytterligare ett tecken på att det kanske inte alltid är en dans på rosor. Trots att de inte verkar nära kollaps, så har de bevisligen ibland svårigheter att få folk nog att hålla i gång alla nationens verksamheter. Att måla upp en bild av att nationerna rullar på busenkelt skulle därför vara att fara med osanning.

Just återhämtningen efter coronapandemin verkar enligt kuratorerna gå bra, men alla är överens om att nationsminnet är kort och två år av begränsad verksamhet har såklart bidragit till att den vanliga traderingen av traditioner och kunskap inte kunnat ske på exakt samma sätt som tidigare. De naturliga övergångarna och överlämningarna mellan de som kliver av poster och de som kliver på kunde helt enkelt inte göras på samma sätt de brukade – något som resulterat i att kunskap faller mellan stolarna. 

Flera nationer under samma tak 

Sittande Curator Curatorum (CC) Elenor Söderberg, 25, beskriver å andra sidan att nationernas verksamhet över lag mår bra. Ämbetet innebär att man är ordförande i Kuratorskonventet, samarbetsorganet för Uppsalas nationer. Vi möts på ett dammigt kontor och Elenor är varm och pigg, trots den relativt tidiga måndagsmorgonen. Hon lyser upp i samtal om nationsengagemanget och vad det betyder för henne. 

Det är enligt Elenor svårt att generalisera hur nationsverksamheterna mår. Hon är dessutom inte insatt i varje nations verksamhet på nära håll, utan har som CC ett mer övergripande ansvar för nationernas samverkan. 

– I stora drag skulle jag säga att nationerna mår bra. Pubarna är fulla, det startar upp nya föreningar. Det finns absolut intresse bland studenter för att engagera sig. Med det sagt behöver vi jobba ännu mer med att nå ut till studenter tidigt under deras studietid, berättar hon. 

Fokuset på att nå ut till studenter tidigt beror på att många märker först efter några år i Uppsala att nationen erbjuder mer än bara pub. Det är därför inte ovanligt att man hittar in i verksamheten ganska sent. 

Elenor förklarar att många som började plugga under coronapandemin och hittade till nationerna under den perioden fann en otrolig trygghet i det. När det var som värst och man inte kunde umgås fysiskt så fanns ändå digitala middagar och tillställningar som kunde vikariera för nationshusens sociala värme. 

"Det finns absolut intresse bland studenter för att engagera sig." 

Elenor själv mötte nationerna redan i skolålder, när hennes faster hade bröllopsfest i Västgöta nations festsal. Ett fint hus med massor av historia och sköldar på väggarna som drevs av studenter, var hennes enda intryck då. Några år senare var hon tillbaka i Uppsala och bestämde sig tillsammans med några kursare för att gå och testa Västgötas sopplunch. Väl där blev både hon och kurskamraterna imponerade. Billig och god lunch. Efter att de ätit upp bestämde de sig därför för att gå upp till den pågående inskrivningen och skriva in sig på nationen. Tanken var från början bara att Elenor skulle bli medlem, men efter trevliga samtal med de som satt på inskrivningen gick tre av fyra därifrån som nationsmedlemmar. Elenor beskriver det som att hon blev fast direkt. 

- Jag jobbade sopplunchen bland annat, men även i puben efter ett tag. Sedan ledde det till att jag ställde upp och fick ämbeten och så rullade det på. Jag var aktiv i Tidningskonventet också, Kuratorskonventets underkonvent för nationstidningarna. Genom det jobbade jag även med Kuratorskonventets tidning Recentior, som ges ut vid terminsstart, så två gånger om året. 

Universitetet utbildar, nationerna bildar 

Men vad exakt är det med nationslivet som engagerar Elenor och så många andra studenter? Vad är det som drar dem till engagemanget? Frågan får Elenor att skratta till. Känslan är den av någon som får förklara något om ett av sina stora intressen – hon gestikulerar med båda händer när hon svarar.   

"Universitetet ger utbildning, nationerna ger bildning." 

– Oj, jag har hållit väldigt många tal om det här, säger Elenor som menar att nationslivet för henne innebär två saker. Det ena är en trygg plats, ett andra hem för studenter, där alla är välkomna och det andra är att nationen är lite som en sandlåda för vuxna. 

– Du får testa precis vad du vill, utan förkunskaper. Du kan spexa, prova på att spela i orkester eller koka ris för första gången. Vill du driva en restaurang? Absolut. 

Det är en tillåtande miljö där man får möjlighet att testa nya saker utveckla nya kompetenser, menar Elenor. 

– Det är en klyscha men uttrycket lyder “universitetet ger utbildning, nationerna ger bildning” och jag tror verkligen att det ligger mycket i det. 

Precis som Amanda och Oliver var inne på menar Elenor att det viktigaste och bästa med nationsengagemanget är de många minnen och de vänner för livet man får. Det är gemenskapen som är unik på nationen. 

– Det är ett andra hem men också en andra familj, beskriver Elenor. Det är inte alltid lätt att flytta till en ny stad när du är nitton år. Du bor kanske hemifrån för första gången. Då kan nationen och gemenskapen där bli en jätteviktig trygghet. 

"Utmaningen har varit att balansera plugg och engagemang."

Dubbellivet 

De flesta som engagerar sig på nation gör det såklart inte på heltid. Vissa tar ströpass som Oliver och Amanda, medan andra är med i föreningar och utskott. Alva Fernqvist, 25, hade ämbetet kontaktsekreterare på Västmanlands-Dala nation under 2022. Det innebär att man är ordförande för kontaktutskottet - det utskott som har hand om inskrivning och välkomnande av nya studenter till nationen. 

– Utmaningen har varit att balansera plugg och engagemang när jag gör allt utöver att studera hundra procent, säger Alva. 

Hon berättar att i just rollen som kontaktsekreterare är det periodvis mycket arbete, men det funkar väldigt bra att plugga samtidigt. Själv studerar hon till gymnasielärare. Hon beskriver att eftersom det ger så mycket att vara på nationen, så gör det att du orkar och vill mer.   

– Men det är lätt att ta på sig mer än man borde. Man vill så mycket just för att man brinner för verksamheten, men måste komma ihåg att vara schysst mot sig själv, menar hon. 

Alva beskriver att nationsengagemang för henne är något kul som du kan göra till ditt eget. Alla kan hitta sin grej, med tanke på det stora utbud som erbjuds, menar hon. Oavsett om man vill jobba administrativt, hälla upp öl eller sjunga i kör. 

– Alla kan hitta ett sammanhang på nationen som matchar just sina intressen. Det är ganska unikt, säger hon. 

Utmaningarna i ett skakigt samhälle 

Det är inte bara efterskalven av pandemin som kan komma att påverka nationsverksamheterna. Vi lever idag i en värld präglad av ekonomisk kris. Studenter är en av de grupper som påverkats mest av den ekonomiska krisen, visar statistik från Saco. Studentinflationen ska enligt siffrorna ha motsvarat en inflation på 14,4 % under 2022, vilket är nästan sex procentenheter över nivån som studiemedlen höjdes med efter årsskiftet.  Många lever på en mycket begränsad budget och på studiebidrag från CSN som inte motsvarar den ökning i mat- och levnadskostnader som skett. Vilken inverkan kan det tänkas ha på det ideella engagemanget? 

– Min uppfattning är att gemene student funderar mer över sitt nationsmedlemskap, reflekterar Alva. Hon beskriver att studenterna tidigare gick med i flera nationer till en början, för att sen går ur de man inte kände passade. 

– Men nu upplever jag att folk har fler frågor och försöker fatta ett välinformerat beslut från början, kanske för att man inte har den ekonomiska möjligheten att vara medlem i flera nationer. Men det är bara min tolkning av det hela, resonerar hon. 

Det ska inte heller glömmas att även nationerna påverkas av de höga el- och matpriserna, säger Curator Curatorum Elenor under sin intervju. Hon förklarar att nationshusen och verksamheten inte är billiga i drift, men trots det jobbar de väldigt hårt för att hålla nere priserna för studenter. 

Nationernas samtid och framtid 

Frågan kvarstår: Hur ska man locka fler att engagera sig i nationerna? Trots att verksamheterna inte balanserar på ruinens brant är det ju bevisligen svårt att hitta folk, något som bland annat blir tydligt när verksamheter tvingas stänga ned. 

Om man är intresserad av att börja engagera sig så rekommenderar Alva att man går till inskrivningen, om den är igång. 

– De har koll på allt och blir bara glada för frågor och intresse. Annars kan man slänga iväg ett meddelande för att jobba i pub eller festvåning - det behövs folk! 

Många nationer har också utskott som inte kräver någon förkunskap, berättar Alva. 

Även Elenor menar att inskrivningen är ett bra ställe att vända sig till - men att du också alltid kan skicka ett mejl till förste kurator på nationen eller kila förbi under deras mottagningstider. De blir bara glada för alla som hör av sig och vill bli engagerade, menar hon. 

Oliver och Amanda tycker att ett bra sätt att ta sig in i nationslivet är att jobba pass. 

– När du jobbar får du både lära känna folk och det ger dig en inblick i verksamheten. Det blir dessutom lättare att till exempel söka ämbeten senare om du vill det, eftersom andra på nationen vet vem du är om du jobbat lite pass, sammanfattar Oliver. 

Nationen är dock mycket mer än en fest- och pubverksamhet, något som både Elenor och Alva trycker på under sina respektive intervjuer. Det finns en mängd olika kulturföreningar, såsom körverksamhet, orkester och spex. Nationerna har bibliotek där du kan hitta kurslitteraturen som är utlånad på universitet och lunch- och fikaförsäljning till studentvänliga priser. Det finns en mängd olika föreningar och utskott att engagera sig i, och många av dem kräver inga förkunskaper alls. Det är tillåtet att vara nybörjare på nation. 

Andelen av den svenska befolkningen (16 år och äldre) som är aktiva i en förening är en tredjedel, enligt SCBs statistik från 2020. I åldrarna 20 - 29 år är 20 procent av män och 22 procent av kvinnor aktiva inom minst en förening. Engagemanget är något som sedan går ned när man kommer upp i åldrarna mellan 30 och 50 år. I sin rapport resonerar Saco att det beror på ett skifte i livsstil där många bildar familj och har tidskrävande åtaganden på andra håll. 

Men statistiken visar som sagt på ett intresse och ett engagemang bland unga och unga vuxna, vilket verkar speglas i nationernas verksamheter, i och med det förhållandevis ihållande engagemang som verkar ha funnits genom åren. Att hitta sociala sammanhang utanför familjen är också särskilt viktigt för unga som precis börjar navigera sig runt i vuxenlivet och flyttat hemifrån för första gången. 

Legobygget och framtidsplanerna 

– Nationsengagemanget i sig känns ganska konstant, men det går ju trender i det precis som i allt annat. Olika nationer och evenemang är mer eller mindre populära i perioder, men det är ju bara naturligt, resonerar Oliver. 

"Nationsverksamheten är ett legobygge."  

Studentnationernas många verksamheter varierar i popularitet och så även i engagemang. Bevisligen finns delar av dessa som i perioder är svårare att upprätthålla i och med brist på folk. Andra delar blomstrar. Flera, men inte alla, av nationerna beskriver att de anpassar sin verksamhet efter engagemangsnivå - något som är grunden för att de ska kunna upprätthålla någon verksamhet alls. 

– Under perioder med högt engagemang så har vi skapat fler ämbeten och haft puben öppen fler dagar i veckan till exempel, beskriver Gotlands nations förste kurator Edvin Jämting. 

Exakt hur nationerna kommer att se ut i framtiden är det ingen som kan svara på, men att de kommer att finnas kvar så länge det finns ett studentliv i Uppsala verkar alla vara rörande överens om. Elenor beskriver nationsverksamheten som ett legobygge. 

– Det finns redan hus färdiga men alla studenter som engagerar sig kan bidra med att sätta dit eller ta bort bitar. Exakt vad nationerna bedriver för verksamheter om trehundra år beror helt på vart man kommer att vara i pusslandet just då. Kanske har legobygget plockats isär och ihop igen flera gånger, verksamheter kan ha försvunnit och återkommit och försvunnit igen - men det är ju det som gör nationerna så spännande! 

 

Texten uppdaterades måndag 19 juni klockan 09.21.


Annons

Annons

Ordet är fritt: Hur ser dina upplevelser av nationsengagemang ut? Har du något som du tycker behöver lyftas? Skicka in dina berättelser och tankar till Ergo på chefredaktor@uskar.se! 

Läs mer

2024-06-10 09:43
Efter konstituerande fullmäktige den 14 maj stod det klart att presidiet kommer gå från tre till två. Johannah Rybrant…
2024-04-29 09:02
Byggandet av flottar inför forsränningen i Fyrisån på sista april är i full gång utanför Ångström. Trots en kylig start…
2024-04-25 11:11
Valborgshelgen kommer allt närmare och Ergo har fått träffa artisten och valborgsälskaren Tomas Rimeika inför hans nya…