Carmen Pocrnja
"Vissa personer är väldigt upprörda, gråter och säger att de inte kan tänka på något annat.", säger student- och doktorandombud Carmen Pocrnja som träffat många av studenterna som anmälts för fusk.
Foto: Sandra Gunnarsson

“Vissa är övertygade om att livet är förstört”


Många som misstänks för fusk söker hjälp och stöd hos kårernas student- och doktorandombud. Carmen Pocrnja har träffat studenter som erkänt och andra som hävdat att de är oskyldiga. Gemensamt för de flesta är dock att de känner både skam och oro.

När Carmen Pocrnja började sin tjänst som ett av kårernas student- och doktorandombud för tre år sedan utgjorde disciplinfallen en liten del av hennes arbetsuppgifter. Ganska snart efter att universitetet gick över till digital undervisning kom dock kontakten med studenter som misstänkts för fusk att öka markant. Förra året var det över 200 studenter som hörde av sig till ombuden för att få hjälp.

Carmen Pocrnja tror att det finns många förklaringar till varför disciplinfallen ökat i samband med pandemin. Det kan till exempel handla om att instruktionerna varit otydliga, eller att studenter läst slarvigt och därför använt sig av otillåtet material. Andra gånger kan det bero på att flera studenter pluggat på samma underlag.

– De löser gamla tentor tillsammans och upprättar gemensamma dokument som de sitter med i flera veckor. Då är det inte konstigt att det kan uppstå likheter eller att de lär sig samma fel.

När tentan då skrivs digitalt är det lätt att rättande lärare fattar misstankar eller att Urkund reagerar – något som antagligen inte hade hänt på en salstenta. Samma gäller för studenter som inte är så bra på språket. De kanske inte har förmåga att använda nyanser på samma sätt och lär sig därför utantill – något som ofta leder till misstanke om plagiat.

– Vissa som har studiebakgrund i ett annat land kanske dessutom har lärt sig att det är så man ska göra – att man ska direktcitera.

Sedan finns såklart studenter som passat på och faktiskt fuskat avsiktligt. Carmen Pocrnja berättar att de allra flesta säger att de gjort det på grund av stress. Ibland har det rört sig om en så kallad spärrkurs där studenten måste klara tentan för att ta sig vidare i utbildningen. Pressen kan då bli för stor.

"Det är klart att det är allvarligt om de har fuskat, men det ska inte förstöra hela livet."


Annons

Annons


Det är många som fuskat för att de mått dåligt vid tiden för tentan. Flera har tampats med en oro för pandemins faktiska konsekvenser – att anhöriga kan bli sjuka eller gå bort. Illustration: Rudi Simon

Pandemin kan också ha fungerat som en katalysator för stress. Många studenter tycker det har varit svårare att studera på distans – man har kanske inte lika lätt att fråga läraren om hjälp över Zoom och får inte heller det sociala sammanhanget. Även utanför studentlivet kan det ha inträffat händelser som påverkat prestationsförmågan.

– Nästan alla de personer som hört av sig till oss när de blivit anmälda, vittnar om att de mått dåligt. Det kan ha varit saker som hänt i privatlivet, till exempel en närstående som gått bort, eller att studierna varit för svåra.

Det dåliga måendet har inte blivit bättre av att de anmälts för fusk. Carmen Pocrnja berättar att studenter ofta känner stark oro. Att de inte kan sova och bara tänker på vad de gjort och vad det kan få för konsekvenser.

– Vissa är övertygade om att livet är förstört. Då får vi försöka hjälpa till att spela ner seriositeten. Det är klart att det är allvarligt om de har fuskat, men det ska inte förstöra hela livet.

Eftersom skammen kan vara så pass stor, vågar studenterna ofta inte berätta för vänner och familj vad de har blivit misstänkta för. De blir ensamma med sin oro. Ombuden kan stötta till genom att ge råd och berätta hur processen kommer gå till, men de brukar också hänvisa dem vidare.

– Vissa personer är väldigt upprörda, gråter och säger att de inte kan tänka på något annat. Vi vet också att de har kunnat få vänta två till tre månader innan de får svar från disciplinnämnden. Då brukar vi hänvisa dem till Studenthälsan så de kan få en annan typ av hjälp.  

Konsekvenserna av ett fusk kan faktiskt bli ganska allvarliga. De som bedöms vara skyldiga stängs i regel av mellan två till sex veckor och ibland ännu längre. Hur ett sådant straff slår, beror till stor del på vilken typ av kursmoment det är studenten missar.

– En student kan stängas av i fyra veckor men inte missa speciellt mycket eftersom den skriver uppsats. En annan stängs av i två veckor och kanske då missar två tentor vilket leder till att personen inte klarar kursen.

Faller det sig riktigt illa kan det få till följd att studenten måste vänta ett år innan den kan börja samma kurs igen. Detta kan påverka både CSN och möjligheten att bo kvar i studentbostaden.

Carmen Pocrnja tycker dock inte att straffen i form av avstängning ska tas bort. Hon menar att det krävs någon typ av markering.

– Vi har ju satt upp kunskapskrav av en anledning.
 
Nu slår ju en avstängning ganska orättvist beroende på när den inträffar i en students utbildning. Tycker du att man bör förändra processen så att det faktiska straffet blir mer rättvist?

– Det är klart att myndigheter och byråkrati kan upplevas fyrkantiga, för en student kanske en avstängning inte hade påverkat så mycket om den bara hade hamnat två dagar senare. Men samtidigt ser det ut såhär för att man ska kunna säkerställa likabehandling och undvika godtyckliga beslut kring perioder för avstängning.

 

Pandemifusket under lupp

 

Här kan du läsa fler artiklar i Ergos fuskgranskning:

Pandemifusket under lupp – statistik över fuskandet 2019, 2020 och vt 2021.

"Vissa testar och ser vad som händer" – intervju med studierektorerna som anmält många studenter

Ergo frågar: varför fuskar studenterna? – enkät med studenter på BMC

Läs mer

2023-01-28 14:55
Längs med Östra Ågatan ligger ett litet gult hus på en innergård. Utanför dörren hänger en lampa som lyser upp en…
2023-01-14 13:32
Det interdisciplinära centret CIRCUS har precis startat en ny föreläsningsserie, “Att förstå vår samtid”. CIRCUS är ett…
2022-12-22 14:28
Edison Arellano and Girish Pulinkala are this year’s organizers of Jul på Uplands, a longstanding tradition and…