Högskolepodden intervjuar politikerna inför valet 

Rasmus Lindstedt är ordförande i Sveriges förenade studentkårer, och programleder Högskolepodden. Han menar att högskolefrågor alltför ofta glöms bort i den politiska debatten, och att det finns få forum där frågorna diskuteras på ett sätt som i Högskolepodden. 

– Högre utbildningspolitik kan ofta göras ganska komplext och omständligt att ta till sig. Men syftet med Högskolepodden är att göra det begripligt för en större grupp. 

Rasmus lyfter att en återkommande bild idag är att svenska studenter skulle vara bortskämda och ha det “för bra”, men att verkligheten ser helt annorlunda ut. Bland annat är mycket självstudier i svenska utbildningar och ekonomisk stress faktorer som bidrar till att vardagen för studenter inte alltid är så lätt. 

– Utvecklingen inom högre utbildning och för studenter går inte lika snabbt som i övriga samhället. Det är viktigt att bry sig om de här frågorna både som enskild student för att kunna påverka till en bättre vardag, men även med tanke på de som idag inte har råd att plugga vidare. Det är en förlust för Sverige att studenter väljer bort att plugga för att man inte har råd. 

Inför valet 2026 gör Högskolepodden en satsning för att bjuda in politiker för att prata om högskolepolitiken. De viktigaste frågorna för SFS, som Rasmus ställer till alla riksdagspolitiker i poddserien är finansiering, både när det kommer till studentkårerna och medel för studentinflytande och för högskolan i stort, akademisk frihet, lärarledd tid och studenters ekonomi. 
– Vi har nästan en halv miljon studenter och doktorander i Sverige idag. Så någonstans mellan fem och tio procent av väljarna är aktiva studenter i detta nu. Och därtill så kan man tillägga att så många som varannan svensk antingen pluggar eller har gjort det, säger Rasmus.

Poddseriens röda tråd är höstens val, och Rasmus ställer frågan konkret till politikerna; om de vinner valet, vad lovar de svenska studenter att de ska göra för att förbättra deras vardag?

– Dels handlar det om att uppmärksamma partiernas ställningstagande i de här frågorna. Men det handlar också om att få makthavarna att fundera ett extra varv kring högre utbildning.

Sveriges förenade studentkårers viktigaste frågor inför valet 2026

Studentkårernas finansiering

– Från årsskiftet har den statliga finansieringen till Sveriges studentkårer kapats med 30 procent, den lägsta nivån hittills. Det är en jätteutmaning för Sveriges studentkårer att hantera sänkningen av stödet till studentinflytandet och det stora slaget tror jag är att utbildningarna kommer att bli mindre relevanta, mindre eftertraktade och hålla sämre kvalitet. Glädjande nog har alla oppositionspartier som vi hittills haft med i podden åtagit sig att antingen verka för att det ska höjas, eller rent konkret ha det i sin skuggbudget.

Högskolans finansiering 

– Sedan 90-talet har svensk högre utbildning urholkats något otroligt. Det saknas 13 miljarder kronor för att nå upp till samma finansieringsnivå som man hade per student på 90-talet. Det drabbar vanliga studenter, som knappt kan träffa sina lärare, som kanske får amanuenser istället för disputerad personal eller när föreläsningar blir digitala för att man inte har råd med lokalkostnader. 

Lärarledd tid 

– Vi har en av de lägsta nivåerna av lärarledd tid i Europa och studenter i Sverige lägger faktiskt mest tid i hela Europa på självstudier. Vissa utbildningar har så lite som 4-5 timmar lärarledd tid i veckan, det är oacceptabelt, och en direkt konsekvens av att vår utbildning är så urholkad och underfinansierad.

Akademisk frihet

– I dagsläget skyddas forskningen av den akademiska friheten, men inte utbildning. Jag tror att utbildning är det de flesta studenter faktiskt kommer i kontakt med och som är den största grenen av den högre utbildningens verksamhet. Ett problem är också politisk styrning av utbildningen. Vi vill se ett stärkt grundlagsskydd, men vi vill också att politiker respekterar den akademiska friheten.

Studenters ekonomi

– Studenter rapporterar att de mår dåligt över sin ekonomi, och många svenska studenter ligger faktiskt under fattigdomsgränsen enligt EU.s mått för att studiemedlet inte räcker. Vi vill höra hur politikerna ser på detta. Hur ska studenters materiella förutsättningar stärkas och förbättras? 

Hittills har Oliver Rosengren (M), Camilla Hansén (MP), Camilla Brodin (KD), Elisabeth Thand Ringqvist (C) och Magdalena Andersson (S) gästat podden. Fler avsnitt är på gång, och Rasmus hoppas att innan valet få in ännu fler röster från samtliga riksdagspartier, och att företrädare i partierna vill prioritera att höras i Högskolepodden.