Utmärkt modern samtidsdramatik
Dom stod och dog
Av Sofia Fredén
Regi: Anna Takanen
Upsala stadsteater
Medverkande: Sylvia Rauan, Andreas Kundler, Peter Owsiany och Wiranda Promduang Musik: Simon Steensland
I tredje delen av Upsala stadsteaters modiga satsning på nyskriven, svensk dramatik spelas just nu Sofia Fredéns ?Dom stod och dog?. Anna och Erik har tagit husvagn och kartongvin till en skogsdunge för att vara tillsammans och prata. Och Anna och Erik pratar. Inte grymt som i föräldragenerationens kammarspel. Inga skelett rasar ut ur garderoberna. Fyllan andas trettioårskris, som naturligtvis inte har samma desperata kvalitet som femtioårskrisen. Ännu finns tid för förändring varför sarkasmerna är varmare, nålsticken ytligare och tvivlen mindre bittra. Och förvirringen är större. I Sylvia Rauans självklara tolkning kämpar Anna för sin rätt att tända stormköket, men är samtidigt rädd för ett kvinnohat som ropar ?sätt dig ner kvinna och skrik inte. Ta den i munnen istället?
?Kan man älska en projektanställd?? frågar oss Erik, utmärkt presenterad av Andreas Kundler, och svajar mellan manlig hårdhet och att erkänna Annas överläge i relationen. Sedan kommer världen på besök i form av
Wiranda Promduangs blåbärs- och Peter Oswianys svampplockare.
Pjäsen är utmärkt modern samtidsdramatik, rapp, tajt som ett välgjort nyhetsinslag på Rapport. De djuplodande reportagen och dokumentärerna, plågsamma för åskådaren, överlämnas till Striptease och Dokument
Utifrån, eller varför inte ?Köpmannen i Venedig? som sätts upp i nutidstolkning senare i vår på samma teater. ?Dom stod och dog? är som tredje anhalt för stadsteaterns projektet ?Hälsningar från Nu? mycket
sevärd och ett kul exempel på att också liv i skuggan av de Stora Orden kan bli bra teater.
