Studenter har råd med ekologisk mat

Som student på Uppsala universitet känner jag samhörighet med alla studenter som har begränsat med pengar. Kurslitteraturen ska betalas, liksom hyran, mobilräkning, maten och inte minst nöjen, nya kläder, busskort och mycket mer. Under en kväll på nationerna drar man gärna till med några hundra kronor och vem har inte köpt ett par jeans för 900 kronor eller nya högtalare till datorn. Någon femtiolapp hit eller dit spelar ingen roll när det gäller dessa varor. Men när det kommer till mat, då är varenda krona viktig. Oftast skryter man om hur dyra kläder man köpt, medan man i matsammanhag skryter om hur billigt man kommit över en vara. Att betala mer för ekologisk mat kan ta emot, men jag menar att alla studenter har råd, det gäller bara att prioritera bra kvalitet även på mat.

I snitt slänger vi i Sverige cirka 72 kilo mat per person varje år enligt Naturvårdsverket. Skulle detta summeras blir det 670 nbsp;000 ton ätlig mat som varje år slängs – och detta enbart från hushållen. Skulle svinnet minska skulle vi få mer pengar över. Samtidigt har vi aldrig lagt ner så lite pengar som vi gör på mat. På 1950 talet gick 33 procent av lönen till maten enligt Jordbruksverket, nu endast 13 procent enligt en undersökning av Naturskyddsföreningen. Av dessa är dessutom 40 procent godis och snacks. De som får betala det riktiga priset är bönderna som besprutar med bekämpningsmedel på sina grödor och dagligen får i sig dessa giftiga ämnen. I vissa fall har detta gett upphov till cancer, reproduktionsstörningar och lungproblem, bara för att förse oss med billig mat. Även naturen tar stryk då giftet går in i marken och ut i vattendragen som i långa loppet skadar fiskar och i slutändan även oss själva. Väljer du ekologisk mat besprutas inte grödorna. Detta gynnar både dig som konsument, producenterna som får bättre arbetsvillkor, miljön vi lever i och djuren runt omkring oss.



Jag är student, får studiemedel men tar inget lån och jobbar extra. Med min totala inkomst på 7 000 kronor i månaden köper jag nästan enbart ekologiskt mat. Med både csn-bidrag och lån får man som student totalt 9004 kronor i månaden. Jag klarar alltså att även under detta belopp leva helt på ekologisk mat. Detta bevisar att även låginkomsttagare som studenter kan köpa ekologisk mat. Att köpa ekologiskt handlar om att prioritera. Jag vill inte få i mig rester av bekämpningsmedel samtidigt som jag vill vet att bönderna som producerar vår mat har bra arbetsvillkor och slipper få i sig bekämpningsmedel.

Det går att med prioriteringar köpa mer ekologisk mat som student. Genom att köpa kläder och elektronikprylar på andrahandsmarknaden, göra storkok och äta mindre kött, köpa mindre godis och snacks och slänga mindre mat, kan man spara pengar som man istället kan lägga på ekologiskt. Tänk efter, är 3 kronor så mycket dyrare för en ekogräddfil än en vanlig gräddfil när du vet skillnaden på hur de producerats?


Emil Schultz
Ideell trainee i Naturskyddsföreningen