Rädda Nordiskt sommaruniversitet

nbsp;

I år firar Nordiskt sommaruniversitet (NSU) sitt 65-årsjubileum. I slutet av juli hölls den årliga sommarsessionen, denna gång i staden Druskininkai i Litauen. På plats fanns 150 forskare, doktorander och studenter från över tio länder, som under en vecka hade möjlighet att presentera sitt arbete för varandra, utbyta erfarenheter och diskutera stort som smått. nbsp;

Inspirerad av ett kontinentalt universitets- och lärdomsideal i korsning med en nordisk tradition av folkbildning och föreningsliv, är NSU en unik institution där deltagarna själva genom demokratiska procedurer bestämmer över verksamhetens inriktning. I de åtta tematiskt organiserade kretsarna deltar forskare, doktorander och studenter på jämlika villkor bortanför de hierarkier som präglar akademin. I denna jordmån har flera universitetsämnen sina rötter, till exempel genusvetenskap och konstnärlig forskning. Genom traditionen att varje år bjuda in huvudtalare, har deltagarna fått möjlighet att gå i dialog med några av vår tids mest tongivande intellektuella, bland dem befrielseteologen Enrique Dussel, litteraturvetaren Paul Gilroy, vetenskapsfilosofen Sandra Harding, posthumanisten Katherine Hayles, medieteoretikern Friedrich Kittler och filosofen Martha Nussbaum.

Nu är emellertid den anrika institutionens framtid hotad. Efter ett beslut av Ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning inom Nordiska ministerrådet, mister NSU från och med 2016 sitt årliga bidrag om 1,4 miljoner kronor. Ett argument är att målen med NSU bättre kan uppfyllas inom ramen för ordinarie forskningsfinansiering. Vad ett dylikt resonemang helt bortser från är studenternas och doktorandernas situation. För dessa grupper, som svårligen kan hävda sig i konkurrensen om forskningsmedel, utgör NSU ett ovärderligt forum. nbsp;

Vi som skriver den här artikeln har alla deltagit i kretsen Exploring affect. Vi har olika bakgrund, som sammantaget väl illustrerar vikten av NSU. Några skriver avhandling inom kretsens område och för oss har verksamheten fungerat som ett kontinuerligt forum för att ventilera avhandlingsavsnitt med kollegor från andra ämnen. För studenter har NSU utgjort ett första möte med forskarsamhället och en chans att upptäcka glädjen i vara en del av ett större akademiskt sammanhang. För koordinatorerna har kretsen inneburit att vi fått pröva på ett ledarskap som annars är förbehållet personer högre upp i hierarkin. Under kretsens verksamhetstid 2013-2015 har sammanlagt ett hundratal personer deltagit och nästa år publiceras ett nummer av en vetenskaplig tidskrift, som är ett resultat av kretsens arbete.

Nedläggningen av NSU utgör en del av ett större mönster, där små men viktiga institutioner för forskning, bildning och kulturutövning hotas. Med den här artikeln vill vi uppmana ansvariga politiker att tänka om. Att NSU får finnas kvar är betydelsefullt, idag och imorgon.

nbsp;

< --[if supportEmptyParas]--> nbsp;< --[endif]-->

< --[if supportEmptyParas]--> nbsp;

< --EndFragment-->

nbsp;