Briljant illustration av begreppet kulturell appropriering

Den sista film klassiska komediparet Spencer Tracy och Katharine Hepburn gjorde hade ett för tiden lika typiskt som kittlande tema. De spelade ett par i övre medelåldern som för första gången tar emot sin blivande måg, det var sent sextiotal och det faktum att dottern valt en svart man var storyns dramatiska motor. Detta var alltså medborgarrättsrörelsens glansdagar, men Gissa vem som kommer på middag blev snarare en hyllning till den vita liberala medelklassens storsinne och tolerans än till svartas kamp.

I Get Out lånar Jordan Peele upplägget. Fotografen Chris Washington (Daniel Kaluuya) och Rose Armitage (Allison Williams) har varit ett par i några månader. De är urbana intellektuella östkustbor som för första gången beger sig till hennes föräldrahem. Det visar sig vara det arketypiska mindre östkustgodset, och paret Armitage tycks lika arketypiskt matcha bilden av liberal vit övre medelklass. Det är ett intellektuellt hem, hon är psykiater och han neurolog. Visserligen håller de sig med afroamerikanskt tjänstefolk, men precis som Rose förutsett berättar pappa Armitage snart för Chris om sin enorma beundran för president Obama.
Att Chris är svart är sålunda inget problem? Jordan Peele leker ekvilibristiskt med våra genreförväntningar. Den vårdade lättsamma stilen leder inledningsvis tankarna till den klassiska dramakomedins ironi. Ska detta bli ett begåvat kammarspel där den liberala fernissan subtilt kläs av den självgoda medelklassen? Där rasismen visar sig vara lika livskraftig i tolerant liberal miljö som i den intoleranta sfär av white trash där den bara är det förväntade?

Det kommer att bli värre än så. Och kanske bättre, eller i alla fall väldigt annorlunda. Chris vistelse i de presumtiva svärföräldrarnas hem utvecklas successivt till en klaustrofobisk mardröm. Kanske är det en skräckfilm vi ser, eller en konspirationsthriller. Eller ett surrealistiskt psykodrama. Den stora villan fylls av allt fler vita människor som alla tycks besatta av att kommentera och bedöma Chris olika egenskaper. Hans hudfärg, hans kropp eller hans konstnärliga begåvning.
Get Out utvecklas till en lika briljant som bisarr illustration av begreppet kulturell appropriering. nbsp; Jordan Peele (åter)erövrar storyn från Gissa vem som kommer på middag för att dels genomföra en hejdlöst begåvad och underhållande genrelek, dels excellera i en kulturkritisk allegori där vit dominans över svarta kroppar ges ett högst obarmhärtigt ljus. nbsp;