Illustration: Lina SvenskKanske har du de poäng som behövs för en examen men är osäker på hur man bygger ihop den? Vi hjälper dig!

DIY-examen

Att få ett examensbevis är en milstolpe för många, inte minst för att rama in och ha som smygskryt på väggen i arbetsrummet (eller jämte sängen om man är lagd åt det hållet). Men hur når man dit om man inte kan eller vill läsa ett traditionellt program? Man snickrar ihop utbildningen själv förstås! Vi ger er de verktyg som behövs, materialet får ni införskaffa själva.

Illustration: Lina SvenskEn examen fyller inte bara en dekorativ funktion utan är även nödvändig för att du ska kunna söka dig vidare till många utbildningar på avancerad nivå.

Foto: Lina SvenskDet finns vissa fördelar med att läsa fristående kurser och bygga sin egen examen, menar studie- och karriärvägledare Mikael Wångmar. ”Du får möjlighet att tänka till lite på vad du egentligen vill med din utbildning varje termin när du söker nya kurser snarare än att gå ett program med sex spikade kurser som du läser utan att reflektera över om det är rätt val för dig.”

Förled till generell examina:

Teologie
Juris
Medicine
Farmacie
Filosofie
Ekonomie
Politices
Naturvetenskaplig
Teknologie

På Uppsala universitets hemsida, under fliken ”Examen”, hittar du en komplett lista över de ämnen som kan utgöra huvudområden i generell examina på grund- och avancerad nivå.

Ett av de vanligaste missförstånden är att man måste plugga ett program för att få ut en ”riktig” examen, menar Mikael Wångmar, studie- och karriärvägledare vid Uppsala universitet.
– Faktum är att det generellt inte syns på ditt examensbevis om du har läst ett program eller om du har satt ihop din egen utbildning med fristående kurser. Men vi får signaler från institutionerna om att det fortfarande är ganska okänt att man kan sätta ihop en examen själv, säger han.
Så vad behöver man då veta? Ja, kanske först och främst:

Vad är en examen?
Det här är säkert självklart för många, men vi tar det från början för att undvika missförstånd. En examen är alltså ett bevis på att du har tillägnat dig kunskaper upp till en viss nivå inom ett ämne. Förutom att en examen och ett examensbevis kan göda ditt ego inramat på väggen är det en nödvändighet att ha om du exempelvis vill söka dig vidare till studier på en högre nivå. Även arbetsgivare efterfrågar ofta sökande med en viss examen i bagaget för att de ska vara försäkrade om att man har den grundläggande kunskap och kompetens som jobbet kräver.

Generell examina och yrkesexamina
Att påstå att man egenhändigt kan snickra ihop vilken examen som helst via fristående kurser vore att ljuga, du kan nämligen inte bygga en så kallad yrkesexamen. Yrkesexamen innebär, precis som det låter, att du utbildar dig till ett specifikt yrke. Bland de yrkesexamina som Uppsala universitet utbildar för hittar du bland annat läkarexamen, juristexamen, psykologexamen och civilingenjörsexamen. För att ta en yrkesexamen krävs att du blir antagen till och läser vid ett yrkesprogram. Dock är inte alla program yrkesprogram.
– De flesta studenter som vi studie- och karriärvägledare pratar med vill plugga ett program av förklarliga skäl – det är primärt programmen vid universitetet som marknadsförs, man har platsgaranti på både de obligatoriska och de valbara kurserna som ingår i programmet, och man får gå i en sammanhängande klass under fler år. Men i många fall kan man bygga en utbildning som är nästan identisk med ett program, genom att läsa fristående kurser, säger Mikael Wångmar.
Det du har möjlighet att bygga själv är ”generell examina” (vilket alltså även många program resulterar i). En generell examen ska bestå av ett huvudområde och, på grundnivå, minst ett biområde.

Examensnivåer
Det finns två generella examen på grundnivå – kandidatexamen (180 högskolepoäng/tre års avslutade heltidsstudier) och högskoleexamen (120 högskolepoäng/två års heltidsstudier).
– Högskoleexamen är ganska okänd, men det innebär att man läser minst 60 poäng inom ett huvudområde – vanligtvis en A- och en B-kurs – och övriga poäng inom ett biområde. Den är väl ingen kioskvältare den här examen direkt, men har man läst några kurser utan att riktigt kunna sätta ihop dem till en kandidat så är det ett alternativ om man vill få ut någon typ av examen i alla fall, säger Mikael Wångmar.
Även på avancerad nivå finns en kortare och en längre typ av generell examina – magisterexamen (60 högskolepoäng/ett års avslutade heltidsstudier) och masterexamen (120 högskolepoäng/två års heltidsstudier).
– Men det är framför allt på grundnivå som du har möjlighet att bygga din egen examen. När du kommer upp på avancerad nivå ges ofta kurserna inom ramarna för ett program. Du kan förstås fortfarande läsa fristående kurser på avancerad nivå om du är behörig till dem, men att pussla ihop en magister- eller masterexamen är inte möjligt på samma sätt då kursen för examensarbetet vanligtvis ingår i ett programpaket.
Vill du söka dig vidare till ett program på avancerad nivå är det därför viktigt att du tar reda på programmets behörighetskrav när du utformar din examen på grundnivå.

Huvud- och biområde
Ponera att du vill få ut en kandidatexamen med retorik som huvudområde. Då behöver du genomföra och bli godkänd på kurserna retorik A, B och C – 30 högskolepoäng vardera, inklusive ett examensarbete om 15 poäng. Utöver det behöver du 90 poäng i ett eller flera biområden som kan vara allt från matematik till filosofi. Din generella examen blir då filosofie kandidatexamen (se faktarutan för lista över samtliga examensbenämningar för generell examina vid UU). Så här bygger du de flesta generella examina på grundnivå, med undantag för några ”specialare.”
– I en politices kandidatexamen har du, precis som med andra generella examina, ett huvudområde som kan vara exempelvis utvecklingsstudier eller freds- och konfliktstudier, men utöver det ingår ett antal obligatoriska kurser – statskunskap, nationalekonomi, statistik och förvaltningsrätt.
Detsamma gäller för ekonomie kandidatexamen.

Multipla examen
Det går att ta ut mer än en examen på de 180 poäng som ingår i en kandidatexamen. Vill du ta ut två examen inom olika områden så kan du läsa A, B och C-kursen även inom ett biämne (som då blir huvudområde i din andra examen).
– Det finns faktiskt kurskombinationer där du kan få ut tre generella examina på 180 högskolepoäng. Men man ska inte bli för insnöad på att maxa antalet examina man kan ta ut. Det kan vara bra att göra om du vill profilera dig inom två helt olika områden, engelska och statskunskap till exempel, men det kan bli lite fånigt att ta ut flera examina bara för att man kan.

Bygga generell examen från ett yrkesprogram
Många som läser individuella kurser har, som sagt, ett långsiktigt mål om att komma in på ett yrkesprogram, men även det ombytta sker förstås; en programstudent kan hoppa av sin utbildning för att det av olika anledningar inte passade eller fungerade för hen och istället satsa på en generell examina.
– Vi får ofta hjälpa till att hitta potentiella lösningar för de som hoppat av yrkesutbildningar och se över vad man skulle kunna bygga för generell examina av kurser studenten redan har läst och föreslå eventuella kompletterande kurser. En avhoppad läkarstudent kan till exempel satsa på att ta en medicine kandidatexamen istället.

Måste man ta ut en examen?
Det finns givetvis inget tvång på att ta ut en examen. En del kanske bara vill läsa en eller ett par strökurser på A-nivå för skojs skull, någon kanske inte har möjlighet att läsa mer än ett ett fåtal kurser som inte utgör tillräckligt underlag för en examen och andra tycker kanske att det räcker att ha utökad kunskap inom ett område upp till C-nivå, men är i övrigt ointresserad av att läsa bikurser i flera terminer bara för att kunna få ett examensbevis. I så fall kan man ansöka om att få ut ett kursbevis om man vill ha något mer seriöst att visa upp för mödan än ett utskrivet Ladok-resultat.

Glöm inte att ansöka om din examen!
Bara för att du har tillskansat dig alla de byggstenar du behöver för en examen så innebär det inte att du automatiskt får den – du måste ansöka om examen hos universitetets examensenhet och kryssa i vilka kurser du vill ha som huvudområde, samt vilka du vill ha som biområde.
– Har du läst kurser vid fler än ett lärosäte så är grundregeln att du tar ut din examen vid det lärosäte där du läste den sista kursen inom ditt huvudområde.
Och kom ihåg att vara ute i god tid.
– Inför terminsstart har examensenheten mycket att göra då många studenter inser att de måste visa upp ett examensbevis vid kursstart för att få påbörja en utbildning på avancerad nivå.