Dräp reklamhydran!

Foto: Lina SvenskJonathan Schiess läser juridik och frilansar för Ergo.

En pappa dansar fram baklänges på en vit sandstrand och ser på sin femårige son med ett bländande leende. Sonen hinner ikapp och kastar sig förtjust över sin besegrade far. Skrattande rufsar fadern sin son i håret, lyfter upp honom mot himlen och ger honom vingar. Silhuetter mot en vänligt inställd solnedgång. Polo Ralph Lauren-pikéer.

Det är mycket med de pikéklädda modellpapporna och deras annonskusiner på sociala medier som för tankarna till hydran, en grotesk mytologisk varelse med minst åtta huvuden. För varje huvud som huggs av växer två nya ut. Dess andedräkt är förgiftad och sprider död runt omkring sig. Den lever inte ensam utan har sällskap av en gigantisk krabba – kusligt lik oss som reklamen riktar sig till.

Få av oss gillar reklam. Och Instagram och andra sociala medier är mer än andra företag medvetna om detta. Därför har de också slugt nog försett oss med ett vapen, ett svärd om man så vill: möjligheten att anmäla reklam.

Jag upplever den som stötande. Innehållet är sexuellt olämpligt. Det är en bluff eller vilseledande. Det är våldsamt innehåll et cetera.

Men det är en fälla, ett invaggande i en illusion av makt. För vad gör vi när vi anmäler reklam som faller in under någon av ovanstående kategorier? Vi hjälper Instagram och co att finkalibrera flödet av annonser så att förhoppningsvis bara den typen av annonser som vi tolererar/passivt accepterar, kanske till och godkänner visas för oss. Vi tror att vi försvagar hydran med våra hugg när vi i själv verket bara gör den starkare, dess huvuden fler och dess giftiga andedräkt mindre igenkännbar.

Polo Ralph Lauren har visats typ tre gånger i rad nu, börjar ledsna lite på dans-och-rufs-drömmen.

*Anmäler som spam* Den byts ut mot Grumme såpa.

Grumme såpa? Okej, då. Alla behöver vi ju såpa. Och dessutom andas ju Grumme någon slags svensk idyll. Att vara svensk ändå... Suck. Midsommar. 90-talets barndom. Farfars goda Wallenbergare. Vad har hänt med Sverige? Vem är jag ens längre?! Fräls oss från ondo, Grumme!

Hur besegrar vi då hydran? Det går såklart inte. Men kanske kan vi göra svärdet till vårt genom att anmäla all reklam på absurda grunder, smeta in svärdet i gift och göra att hydrans nya huvuden växer ut vanskapta, deformerade. Fucka med algoritmerna, helt enkelt. Like such:

Grumme såpa. Helikopterpanorering av skärgården. Sol, vind och vatten spelar. En kvinna i förkläde handtvättar i en balja – Det handlar om en politisk fråga.

Skänk pengar till Förintelsens minnesfond – Det är en bluff.

Polo Ralph Lauren. En far och en son som leker på stranden – Det är sexuellt olämpligt.  

Så, beväpna er mina krabbvänner och bege er ut på internetet. Hugg era hugg och deformera den där hydrajäveln!