Annons

När studentlivet blir lättsam underhållning


– Jag såg dig, du var med i den där SVT-serien, säger min klasskompis. Vi sitter och dricker öl på nation en dag i början av maj, då det var 20 grader och sol, och det kändes som att vädret aldrig skulle växla om.

– Va? Var jag med?

Egentligen vet jag exakt vad hon menar, då jag känner till mitt ofrivilliga ”moment of fame” i serien alla har en åsikt om – Studentens lyckliga dagar på SVT play.

Jag hade bestämt mig för att undvika kameran som följde några av deltagarna i serien på Stockholms nation när den spelades in i höstas. Människor kommer att anmärka på hur fulla studenterna är på nationerna, den där serien vill vi inte vara med i , varnade min kompis när vi besökte nationens torsdagsklubb. På en sittning några veckor senare blev jag dock placerad intill en av deltagarna i serien och därmed var det svårt att undvika kameran.

I går kom det sjätte och sista avsnittet av Studentens lyckliga dagar på SVT Play. Serien följer sju studenter som berättar om sina liv och tankar om framtiden. Mest programtid får de studenter som gillar att festa – och alltid på Stockholms nation. Bra reklam för nationen, mindre bra för den generella bilden av Uppsalas studentliv?

– Det känns som att de framställer Stockholms nation som den hypade klubben, men det är ju bara Stocken? Och han, den där ekonomkillen Finns det verkligen någon annan som äter sillunch iklädd frack, skjuter lerduvor och menar att studentlivet upplevs bäst genom sången? säger mina kompisar, som aldrig skulle sätta sin fot på Stockholms nation. Serien har de inte heller mycket till övers för, men tittar ändå.

Men bilden av festlivet i Uppsala som serien skapar, den finns sedan tidigare. Och jag tror att de som är en del av det livet, är de som gillar serien bäst. Jag gillar fest – och serien. Jag skulle dock önska att Nathanel Goldman, mannen bakom Studentens lyckliga dagar, hade ägnat mer än ett avsnitt åt teologstudenten och åt den första romska tjejen som kommer att ta juristexamen i Sverige. Eller den sköne hippien-snubben, som är så tacksam för allt i livet. För festlivet i nationsvärlden känner jag redan till och vet också att det inte är för alla.

Jag tror inte att Nathanel Goldman, som sedan tidigare är känd för serien Modellpojkar , delar min åsikt. Han ville inte göra en serie som skulle representera hela Uppsalas studentvärld – han ville göra underhållning. I en intervju med Goldman framgår det att han själv aldrig varit student. Kanske skulle den festbubblan som visas upp i serien vara representativ för hans studentliv, och de personer som får mest plats i serien vara hans kompisar om han hade pluggat i Uppsala?

Bra eller inte, åsikterna går isär, men människor gillar lättsam underhållning och när jag kommer hem efter en lång dag och är trött i huvudet funkar denna serie bättre än Paradise Hotel. Vill man ha en mer representativ serie om Uppsalas studentliv skulle man kanske be Dold-redaktionen på SVT att göra den. Studentkåren, föreningar samt alla nationer skulle då kunna bli representerade. Och för att dra det till sin spets skulle vi i samma veva kunna leta upp de studenter som har betalt 100 000 kr för ett bra betyg på högskoleprovet och en plats på läkarlinjen. Den serien skulle jag verkligen vilja se.


Annons

Annons

Tidigare artiklar om Studentens lyckliga dagar

Inte mitt studentliv – krönika av Max Hammarstedt

Uppsalas studentliv i ny tv-serie

Läs mer

2024-03-01 09:23
Eric Axner-Norrman ponerar med sedvanlig humor och precision de olika vetenskapsdisciplinernas inbördes ordning i den…
2024-01-31 08:38
Eric Axner-Norrman skriver om tidsmaskiner och katter gömda i Engelska parken i månadens kåseri.
2023-12-21 12:10
Redaktionen sammanfattar året med Ergo inför årets slut. Vad har hänt sedan nyår egentligen?