Framtidens bostadsmarknad gynnar dem som redan har
Stödet till byggandet av hyresrätter togs bort förra året. Samtidigt som det byggs allt färre hyresrätter ombildas en stor del av allmännyttan till bostadsrätter, och regeringen pratar om ägarlägenheter, en ny typ av upplåtelseform. Alla ska kunna köpa sin egen bostad. Men hur ska det gå till? De bostadspriser som råder, i kombination med stigande räntor och löneläget för de flesta svenskar, gör ägande till en lyx många inte har råd med.
Finanskrisen har under de senaste månaderna lagt sig som en mörk skugga över Västvärlden, och i USA har staten fått gå in och rädda kreditinstitut från konkurs. Precis det som skedde i Sverige under 90-
talets början, då räntorna steg till omkring 500 procent. Människor fick lämna hus och hem, skuldsatta upp över öronen. För så går det när man tillåts låna stora summor pengar utan att ha täckning för lånen. Bostadspriserna har under det senaste decenniet ökat löjeväckande mycket. Inte många har råd att lägga upp ens kontantinsatsen för en bostadsrätt.
Socialdemokraterna, som tidigare varit emot marknadspriser, vacklar nu i frågan. Man talar om att glappet mellan marknadspris och bruksvärde är alltför stort. Hyran för en lägenhet på Strandvägen bör skilja sig markant mot hyran för en lägenhet i Rinkeby. Men med marknadspriser följer ökad segregation. Rent krasst innebär det en uppdelning av människor efter social och ekonomisk status. Vill vi verkligen ha ett samhälle med ökade klasskillnader, har vi inte lärt oss av våra misstag? Andra länder visar dessutom att införandet av marknadshyror inte ökar byggandet av hyresrätter.
Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odells förslag att göra det billigare att hyra ut i andra hand, istället för att öka byggandet av hyresrätter, ter sig synnerligen nonchalant. På dagens allt hårdare bostadsmarknad verkar det finnas två grupper. De som har och de som inte har. Eller snarare: de som både har kakan och samtidigt äter av den (bostadsrättsägare som hyr ut i andra hand) och de som får plocka smulorna från golvet (andrahandshyresgäster, beroende av de förras livssituation, önskemål och krav - för att inte tala om de extra summor som ofta läggs på ett andrahandskontrakt).
Idag tvingas människor att bo kvar hos sina föräldrar eller före detta partners. Folk får lov att tacka nej till jobb och utbildningar och många väntar med att skaffa barn. I regeringsformen stadgas att det åligger det allmänna att trygga rätten till bland annat boende och social trygghet. Det är dags för politikerna att återigen se boendet som en välfärdsfråga att ta på allvar
