Högskoleprovet, eller vikten av att behärska svåra ord
Idag står det ett paket bulgur i snart sagt vartenda svenskt skafferi och bulgursallader är stapelvara i livsmedelsbutikernas diskar med färdiglagade rätter. De snobbigaste finsmakarna har givetvis märkt att detta livsmedel har blivit lite vulgärt och följaktligen sökt sig vidare mot nya, kittlande exotiska matsensationer.
Men för inte så värst länge sedan ansågs bulgur vara ett precis lagom svårt ord för att platsa i högskoleprovets orddel - ett ord som skiljde agnarna från vetet, om man vill vara skojig. Vilka var då det fåtal som visste vad bulgur var för något redan för fyra, fem år sedan? Det är inte orimligt att anta att de tillhörde en grupp i samhället med ett visst socialt kapital; trender tenderar att uppstå i de högre samhällskikten för att sedan spridas nedåt. I det ljuset förefaller det något ironiskt att när högskoleprovet infördes i samband med 1977 års högskolereform så var det med det uttalade syftet att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan. I början var provet endast till för personer över 25 år som hade arbetslivserfarenhet men som saknade gymnasiebehörighet, men sedan 1991 är provet öppet för alla. Högskoleverket kallar provet ett allmänt studiefärdighetsprov. Det är alltså inte tänkt att mäta lämpligheten för någon speciell utbildning, utan för högskolestudier i allmänhet. Huruvida koll på populärkulturella trendord är ett relevant kriterium för allmän studiefärdighet är mycket tveksamt.
Nu innehåller ju högskoleprovet mer än bara svåra ord. Högskoleverket bedriver för övrigt ett utvecklingsarbete för att stärka den matematiska/logiska delen så att provet ska passa de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna bättre. Det är bra.
Högskoleprovet är ett viktigt komplement till antagning på grundval av betyg. Det finns flera nackdelar med dagens gymnasiebetyg - den mest uppenbara är att de är orättvisa. En prestation som ger ett G på en gymnasieskola kan på en annan skola vara värd ett MVG. Dessutom missgynnar betygen den åldersgrupp som gick i gymnasiet i när den nya betygsskalan infördes, eftersom gymnasielärarna satte betydligt lägre betyg de första åren än i dag.
Det är också, som Högskoleverket påpekar, allmänt känt att betygsantagning bidrar till den sociala snedrekryteringen. Men då borde Högskoleprovet i möjligaste mån utformas så att det inte begår samma fel.
Den stora frågan är avslutningsvis vilka trendiga ord som ska pluggas in inför höstens prov den 25 oktober. Ett hett tips är Amarant. Vissa amarantväxter har frön kan odlas som spannmål och produkter från deras proteinstinna frön säljs i hälsokostbutiker. Om tre år har du ett paket amarantfrön i ditt skafferi.
