Studentföreningen: Med hjärtat till höger sedan 1891

Föreningen Heimdal bildades 1891 och håller sedan 1965 till i en källarlokal i korsningen S:t Larsgatan/Skolgatan. Samtliga fönster är försedda med galler.
- En gång på 1980-talet satt en medlem och tittade på tv här nere, när det plötsligt flög in en gatsten genom fönstret. Det var efter det som gallren sattes upp, berättar föreningens ordförande Mathias Persson.
- Vi har varit utsatta för en del skadegörelse, t ex målade någon anarkist-A:n på dörren en gång. Sådant har förekommit, men inte så ofta som man kanske skulle kunna tro, fortsätter Mathias Persson, som till vardags är doktorand i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.
Han beskriver två olika nidbilder av föreningen.
- Den ena är att vi är högerextremister, vilket har att göra med att vi har en viking som symbol och har tagit vårt namn från fornnordisk mytologi. Tyvärr har ju dessa företeelser utnyttjats av högerextrema rörelser under senare tid. Den andra nidbilden är att vi är snobbiga och något av en rikemansklubb. Det stämmer tyvärr inte, för då hade vi kunnat tigga mycket mer pengar av våra medlemmar (skratt). Det är ganska medelklassbetonat här, säger han.
Föreningen Heimdal beskrivs i Nationalencyklopedin som konservativ, men skriver på sin egen hemsida att man riktar sig till alla former av borgerliga studenter. Samtidigt förnekar inte Mathias Persson att moderatsympatisörerna är ett kraftigt dominerande inslag bland medlemmarna.
- Kopplingen är inte lika stark som den var tidigare, men visst är de flesta av oss moderater. I andra hand handlar det om kristdemokrater och generellt kan man säga att vi attraherar flest från den högra sidan av borgerligheten, säger han.

Folkbildningsverksamhet
Under föreningens första levnadsår bedrev den framför allt folkbildningsverksamhet, innan den under det tidiga 1900-talet förvandlades till en förening som fokuserade på de dagsaktuella politiska frågorna. Många ledande konservativa (återigen NE:s ordval) i Sverige har varit medlemmar och har skolats politiskt i Heimdal; två sådana är f d högerledarna Gunnar Heckscher och Jarl Hjalmarsson. Två andra kända ex-heimdaliter är UNT:s grundare Axel Johansson och Leif Lewin, nuvarande vicerektor och professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Bland hedersledamöterna räknar föreningen in f d statsministern Carl Bildt, Uppsalas landshövding Anders Björck och förre universitetsrektorn Stig Strömholm.
Föreningens verksamhet består huvudsakligen i att dels utgöra ett diskussionsforum, dels i att ge medlemmarna möjlighet till socialt umgänge med likasinnade. Ett viktigt inslag är de s k torsdagsmötena. Dessa är offentliga debattmöten där studenter och andra intresserade kan lyssna på och samtala med politiker samt andra framträdande personer i samhällslivet. Under våren kommer föreningen att gästas av bl a centerpartiets ledare Maud Olofsson, näringsminister Thomas Östros samt Svenska Dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder. Israels ambassadör har tidigare gästat föreningen och USA:s ambassadör sägs vara på gång. Ganska tunga namn således.
- Under 1990-talet lyckades vi få hit prinsessan Christina som gästtalare, och det har varit till hjälp när vi har gjort våra program sedan dess. Man kan säga att varje bra program ger ett nytt bra program, säger Mathias Persson.

Kändast är inte alltid intressantast
Tunga namn i all ära (föreningen var för övrigt en gång nära att få besök av Margaret Thatcher), föreningens informationssekreterare Maria Eriksson ser det inte som något självändamål att välja gäster efter namnens lyskraft.
- Det är inte alltid de kändaste gästerna som är de intressantaste. Det är förstås roligt att få hit partiledare och liknande, men ibland kan diskussionerna bli lite förutsägbara. Jag fick ut mycket av att lyssna på forskaren Stefan Hedlund som var här och talade om ryska maffian, säger Maria Eriksson, som pluggar på naturvetarprogrammet och just nu gör sitt exjobb i datavetenskap.
Medlemskap i Heimdal kostar 150 kronor per år, vilket även inkluderar fyra nummer av tidskriften Heimdal. Föreningen har idag omkring 350 medlemmar, efter att ha haft en topp under det tidiga 90-talet med ca 600 medlemmar. Mathias Persson säger att det har skett en nedgång, inte bara i antalet studenter med en borgerlig övertygelse, utan vad gäller det politiska engagemanget generellt.
- Det är färre och färre som vill prata politik. När jag var ny här brukade det komma 20-30 personer på informationsträffarna, numera kommer det tio om vi har tur. Det är en tydlig förändring. Vi ser också sämre respons på våra kampanjer, säger han.
Till föreningens stora begivenheter hör av tradition högtidsbalen Midvinterblotet, som i år hålls på Värmlands nation den 26 februari, samt Valborgsmässofirandet med tillhörande sillunch och champagnegalopp. Dessutom anordnas flera sexor per termin, bl a vid Lucia, då föreningens årliga spex också uppförs.
Den sociala biten av verksamheten tillgodoser föreningen annars inte minst genom att lokalerna alltid står öppna för medlemmarna. Många har egna nycklar och kan när som helst slinka in för en kaffe och en pratstund i sofforna, eller kanske för en stunds tidningsläsning. Föreningen anordnar också middagar varje söndag, där hemlagad mat till självkostnadspris står på menyn.
- Det påminner lite om hur nationerna fungerade en gång i tiden. Då gick man till nationen för att träffa landsmän, som det hette. Här träffar man likasinnade av ett annat slag, säger Maria Eriksson, som säger att föreningen betyder mycket för henne.
- Jag lägger någon timme varje dag på Heimdal och har varit aktiv medlem sedan 1999. Min pappa var medlem tidigare så jag kände till föreningen den vägen. Det var i samband med att föreningen ordnade en studiecirkel om demokrati som jag blev intresserad på allvar, säger hon.
Mathias Persson har varit medlem ännu längre, sedan 1996.
- Jag kommer från Sandviken och var aktiv i MUF där. Av olika anledningar var jag ganska trött på MUF när jag flyttade till Uppsala, så jag kollade upp andra alternativ. Jag har inte ångrat mig, säger han.

Talare på Heimdal i vår:

24/2 PJ Anders Linder, Politisk chefredaktör Svenska Dagbladet: Vart tog den samhällsgranskande journalistiken vägen?
3/3 Maud Olofsson, Partiledare (c): Så tar borgerligheten makten 2006: Om företagsamhet, trygghet, hållbarhet och öppenhet
10/3 Anders Fogelklou, Professor i Östeuropaforskning:
24/3 Tommy Möller, Professor i statsvetenskap: Mot ett borgerligt maktskifte 2006
31/3 Maria Abrahamsson, Ledarskribent Svenska Dagbladet:
7/4 Beatrice Ask, Talesman i justitiefrågor (m): Lag och ordning i moderaternas Sverige: Om betydelsen av effektiva poliser, domstolar och fängelser
14/4 Nils Karlsson, Docent, VD Ratio: Skatter och värdighet
21/4 Mats Odell, Vice Partiordförande (kd): Därför behöver Sverige en ny regering: Om borgerlighetens möjligheter att enas och samregera
28/4 Thomas Östros, Näringsminister (s):