Upprop för mer lärarledd tid

Retorik- och litteraturvetarstudenterna Frida Buhre och Karin Ericsson har tagit initiativ till ett upprop för mer lärarledd tid som skrivits under av 62 personer på Litteraturvetenskapliga institutionen. Särskilt efterfrågar de fler seminarier. Litteraturvetenskap och retorik är ämnen som kräver mycket tid för diskussioner, menar de, och med i genomsnitt sex lärarledda timmar per vecka blir undervisningen ofta allt för ytlig.
- Jag vet inte hur många gånger vi har hört från seminarieläraren att det här blir tyvärr lite hastigt genomgånget, säger Frida Buhre.
Prefekt Lars Burman har full förståelse för studenternas krav på fler seminarier.
- Det väl ledda, väl förberedda seminariet är humanisternas laboratorium, säger han.
Men han kan inte utlova fler lärarledda timmar.
- Problemet är att grundutbildningen är underfinansierad. Det har skett en kontinuerlig urgröpning av resurserna från 1990-talet och framåt.
Litteraturvetenskapliga institutionen försöker komplettera undervisningen genom att låta studenterna förbereda seminarierna i basgrupper. Lars Burman uppmuntrar också studenterna att ta del av Uppsalas utbud av allmänna föreläsningar men medger att detta komplement till undervisningen inte tillgodoser behovet av diskussioner kring just den litteratur som ska tenteras.

Vid Företagsekonomiska institutionen har studenterna David Berg och Zacharias Elinder samlat in 148 namn till en liknande protestlista. Kvaliteten på B-kursen i företagsekonomi motsvarade inte deras förväntningar.
- Jag har gnällt så mycket den här hösten så jag kände att jag måste göra något eller vara tyst, säger David Berg.
Även här är mer lärarledd tid ett av kraven och på den punkten går Företagsekonomiska institutionen studenterna till mötes. I en debattartikel i Ergo 1/08 lovade studierektor Jukka Hohenthal att den lärarledda tiden ska öka med mellan 25 och 30 procent från och med läsåret 09/10. För att lyckas med det ska institutionen i framtiden ge färre kurser än idag.
- Vi har varit väldigt liberala med att ge kurser. Har man för många kurser som går back är det dåligt för hela utbildningen, säger han.
Men ekonomstudenternas protest handlar inte bara om för få timmar. Missnöjet gäller även kvaliteten på seminarieundervisningen, som uppfattas som slapp och kravlös.
- Vissa lärare är oengagerade. Vi får inga kommentarer på betygsgrundande arbeten och lärarna har inte varit mottagliga för feedback från studenterna, säger David Berg.
Jukka Hohenthal tycker att den kritiken är svår att bemöta eftersom han inte varit med vid undervisningen men menar att universitetslärare generellt har en svårare situation idag än tidigare eftersom resurstilldelningen per student har minskat under en följd av år.

Uppsala studentkår driver sedan länge att alla studenter ska få minst tio undervisningstimmar per vecka varav en tredjedel i mindre grupp.
- Vi inser att det finns undantag. Jag vill till exempel inte träffa min handledare tio timmar i veckan när jag skriver D-uppsats, däremot mer än åtta timmar per termin som det är idag. För vanliga teorikurser på alla nivåer vill jag ha mer än tio timmar i veckan, säger kårordförande Louise Callenberg.
Prorektor Kerstin Sahlin berättar att hon tar frågan på stort allvar. En miniminivå för antalet undervisningstimmar är dock inte aktuell.
- Det är klart att det är bra med ökad lärarkontakt och tio timmar i veckan är ett berättigat krav. Men pengarna räcker inte till det, säger Kerstin Sahlin.
Hon tror också att en miniminivå skulle riskera att driva fram en mer traditionell, mindre kostnadskrävande undervisningsform som inte gynnar studenterna.
I stället har universitetet uppmanat områdesnämnderna att, där det finns behov, agera för att öka antalet undervisningstimmar. Enligt verksamhetsplanen för 2008 ska en del av de cirka 20 miljoner kronor som universitetet tilldelats för kvalitetshöjande åtgärder gå till ökad kontakt mellan lärare och studenter både på grundnivå och på avancerad nivå. Områdesnämnderna får själva bestämma hur de ska lösa uppgiften. Senast den 15 september ska de rapportera till rektor hur pengarna har använts. Men det sker också en fortlöpande återkoppling, enligt Kerstin Sahlin.
- Studentkåren har drivit frågan starkt och vi har agerat. Nu börjar det hända saker ute på universitetet, fortsätter hon, och nämner Företagsekonomiska institutionens arbete med att begränsa sitt utbud av kurser som ett exempel på hur man kan frigöra resurser.

Fakta
Hur mycket pengar till grundutbildning ett lärosäte får av staten bygger på antalet registrerade studenter vid lärosätet och deras studieprestationer under ett verksamhetsår. Anslaget ska täcka alla kostnader för grundutbildningen, såsom löner, lokaler och utrustning. Riksdagen sätter schablonbelopp för ersättningen till olika utbildningsområden men lärosätena bestämmer själva hur pengarna ska fördelas. Generellt får utbildningar inom teknik och medicin mer än utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Resurstilldelningen påverkar bland annat antalet lärarledda timmar som ges inom en utbildning.
Sedan systemet infördes har de sammanlagda kostnaderna för grundutbildningen ökat mycket mer än vad anslagen har gjort. Mellan 1994 och 2006 ökade kostnaderna för merparten av all grundutbildning med 20-30 procent mer än vad statsmakternas ersättning gjorde under samma period. Källa: SULF