Ett inlägg i högskoledebatten
< --[if gte mso 9]>
Filmaren Martin Borg har rest runt i Sverige för att prova på vad han kallar hobbykurser vid olika högskolor – resultatet är dokumentärfilmen Utbildningsfabriken.
– Filmen ger en hygglig bild av ett problem, men ingen heltäckande spegling av högskolan, säger Högskoleverkets chef Lars Haikola, efter att ha deltagit vid en förhandsvisning på torsdagskvällen.
I filmen, som är finansierad av Svenskt näringsliv, varvas filmklipp från kurserna med avsnitt från intervjuer. Förutom Lars Haikola blir utbildningsminister Jan Björklund och vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS) Sabine Petterson med flera, utfrågade om sin syn på högre utbildning.
Uppsala universitet nämns aldrig i filmen, istället ligger fokus på mindre högskolor och framför allt de distans- och sommarkurser som ges där. Som det ser ut idag får lärosätena betalt per student – dels efter hur många som påbörjar en utbildning, dels efter hur många som sedan avslutar den. Problemet, som det formuleras i filmen, är att dagens system gör det fördelaktigt för lärosätena att erbjuda kurser som är billiga att hålla, och som lockar många studenter.
Lars Haikola menar att det här visst kan vara ett problem – ett efterfrågestyrt system kan missbrukas – men att det till sin omfattning inte är särskilt stort.
– Det kan finnas utbildningar i högskolan som inte borde finnas där, och det är Högskoleverkets uppgift att hitta dessa, säger han.
I filmen tillfrågas Lars Haikola om vad som framkommit vid Högskoleverkets granskning av hobbykurser. Haikola, som själv är kritisk till själva begreppet, menar att de är svåra att definiera. Enligt ett utdrag ur högskolelagen, som citeras flitigt i filmen, ska all utbildning vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund, samt på beprövad erfarenhet – något som filmaren tycker saknas i många av de kurser som ges idag. Från SFS sida menar man att det är en självklarhet att utbildningar ska vila på vetenskaplig grund, men att varken SFS eller dokumentärfilmaren har kompetens att bedöma om så är fallet med de utbildningar som tas upp – det är Högskoleverkets uppgift, anser de. nbsp;
Som ett alternativ till hur det fungerar idag lyfter filmen fram Nils Karlsson från Ingenjörsvetenskapsakademin. Han föreslår ett system med utbildningscheckar: Istället för att pengar går från staten direkt till lärosätena, föreslås studieavgifter – men i kombination med att studiemedlet höjs. Genom att studenterna får betala för sin utbildning hoppas man att de ska se den mer som en investering och därmed bli mer selektiva och ställa högre krav på de kurser de läser. Det höjda studiemedlet ska motverka att det är plånbokens tjocklek som avgör utbildningsnivån.
– Avgiftsfrihet är avgörande för att högre utbildning ska vara tillgänglig för alla. Utbildningscheckar har ingen bevisad effekt på vare sig kvalitet eller genomströmning, kommenterar Camilla Georgsson.
< --EndFragment-->
nbsp;
