UpUnet-s i bostäderna på väg att läggas ner

It-chef Mia Lindegren hade hoppats att man redan innan jul skulle ha kunnat fatta ett beslut om framtiden för UpUnet-s i bostäderna. Vad hon själv vill är tydligt:
– Som det ser ut idag ser jag ingen möjlighet att fortsätta, säger hon.

Anledningarna som it-chefen hänvisar till är framför allt juridiska: det handlar om konkurrenslagen, och om vilken verksamhet en myndighet får bedriva. På grund av politiska förändringar ser man idag också strängare på vad som skulle kunna vara otillbörlig konkurrens. För att inte riskera en rättslig påföljd om tjänsten behålls och den blir föremål för en prövning, menar alltså Mia Lindegren att nedläggning är det mest rimliga.
– Vi måste göra rätt saker på ett universitet, säger hon.

Att marknaden ser helt annorlunda ut idag i förhållande till när UpUnet-s var nytt – med betydligt fler aktörer på marknaden – är en annan sak hon poängterar.

Hos flera insatta och berörda som Ergo pratat med – bland annat hos mindre stiftelser och från hyresgästföreningsaktiva – finns en uppfattning om att it-chefen i och med sitt agerande bedriver en ”egen kampanj” mot att ha kvar UpUnet-s i bostäderna, och att hon försöker få med fastighetsägarna på att det är den bästa lösningen. ”Om de kan övertalas att det blir bättre med någon annan leverantör kommer de inte att istället gemensamt vilja rusta upp nätet utan se sig om efter andra lösningar”, har varit en typisk misstanke. De juridiska betänkligheterna beskrivs som ett smidigt sätt att komma dit man vill – ingen anmälan har ju gjorts och det är inte så att konkurrensverket har tittat på UpUnet-s eller någon liknande verksamhet.
Varför har detta kunnat finnas så länge om det nu skulle vara olagligt?
– Jag har ju inte varit chef förrän nu, och det är jag som valt att ta tag i den här frågan, på grund av alla klagomål, säger Mia Lindergen, som innehaft sin post sedan juni 2012.

Att samarbetet med de olika bostadsaktörerna inte fungerar är en annan sak som it-chefen tar upp. En dålig och tidskrävande dialog, beskriver Mia Lindegren.
– Vissa tar ansvar, andra inte. Det är många aktörer i Uppsala – hur ska man få det att fungera? Jag ser inte det.

Uppsala universitets kostnader för samarbetet – omkring 1,3 miljoner kronor årligen inklusive allt arbete, underhåll och avgifter – verkar inte avgörande för den troliga nedläggningen.
– Jag har primärt inte lyft frågan på grund av dagens kostnader utan det faktum att en översyn måste göras, menar Mia Lindegren.

En anledning som flera Ergo har talat med nämner som viktig i sammanhanget är den om dåligt rykte. Oavsett var i det gemensamt ägda nätet det brister blir universitetet den självklara instansen att klaga till för många – som kanske istället borde ha vänt sig till sina fastighetsägare. Dessa ibland missriktade klagomål tar även it-chefen upp.
– Om ett nätverk Uppsala universitet delvis är ansvariga för inte fungerar så leder det till mer badwill än goodwill för vår del, säger hon.

nbsp;

Utreddes utan berördas vetskap

I det mail som i november 2013 sändes från it-avdelningen till de olika fastighetsägarna och som Ergo har tagit del av står att ”Universitetet överväger att sluta leverera denna tjänst och behöver därför en kontaktperson hos er som kan ta emot information och delta i möten med universitetet (…) eftersom detta med stor sannolikhet får ekonomiska och planeringsmässiga konsekvenser för er”.
Detta har av en del företrädare för bostadsstiftelser Ergo varit i kontakt med – liksom av andra berörda och insatta – tolkats som att saken redan är klar och att det inte spelar någon roll vad fastighetsägarna tycker – eller för den delen studenterna.

Uppsala studentkårs ordförande Fredrik Pettersson stämmer in i delar av kritiken om ett överkört studentinflytande.
– Det har skötts mycket dåligt, säger han.
När Uppsala studentkår fick reda på vad som var på gång hade en utredning redan gjorts, utan deras kännedom, visade det sig.
– Processen började alltså innan vi var inkopplade, säger Fredrik Pettersson.

Mia Lindeberg: Hur kommenterar du att bland andra Uppsala studentkårs ordförande och företrädare för hyresgästföreningar tycker studentinflytandet körts över av it-avdelningen?
– Vi har träffat studentkåren och vi kommer att genomföra fler möten. Näst på tur är mötet med nationernas skattmästare.

Det Uppsala studentkår nu fokuserar på, menar Fredrik Pettersson, är inte att försöka övertyga universitetet att fortsätta leverera gratis internet till bostäderna, utan att se till att de pengar universitetet sparar in på nedläggningen ändå kommer studenterna till gagn: till exempel genom att de går till förbättringar av campusnätverket.

På HUS, Hyresgästföreningen Uppsala Studentbostäder, har man när detta publiceras ännu inte varit i kontakt med universitetets it-avdelning om planerna för UpUnet-s. Det är inte heller därifrån man fått nys om en eventuell framtida nedläggning. Detta har istället kommit till HUS som de säger ”på omvägar” – via enskilda studenter.
Skulle ni vilja ha mer insyn i frågan?
– Det är väl klart, när man förhandlar om hyrorna för 6 000 lägenheter, att man vill ha information om det som berör studenterna, säger kanslichef Anja Andersson.

Hur man ställer sig till en eventuell nedläggning av nätverket finns det ingen färdig åsikt om från HUS sida. Allt beror på vad alternativet är.
– Är det bättre, med högre hastighet utan att kostnaderna går upp så är det en sak, säger Jing-Wei Cheng, ordförande i HUS, och betonar att man måste ha mer information för att kunna säga någonting om vad som är bäst för hyresgästerna.

UpUnet-s idag är idag inbakat i studenternas hyreskontrakt. Kan ni förhandla om att sänka hyrorna om dennas tjänst försvinner?
– Det är svårt att sänka hyrorna, säger Anja Andersson.
Istället, menar hon, försöker man att kompensera i framtida förhandlingar och se till att den procentuella höjningen blir något lägre där tjänsten försvunnit.

Lokalt i kvarteret Hamberg – låghusen i Flogsta som är del av det Uppsalahemsägda Studentstaden – är Hyresgästföreningen i Hamberg, HiH, desto mer aktiv i frågan. Michel Rowinski har som styrelseledamot varit en av de drivande för att nätet ska rustas upp av fastighetsägarna. Sedan han i början av höstterminen 2013 fick reda på den planerade nedläggningen – också han omvägen, inte för att någon kontaktat hyresgästföreningen – har han tryckt på för att Uppsala studentkår ska driva frågan om att behålla UpUnet-s. Att universitetet kör över studentrösten tycker han är en passande beskrivning av situationen.
– Ja, med tanke på att det görs en utredning utan studenter, när det handlar om studentnätet.

Att HiH får vara med och påverka i dialogen mellan Studentstaden och universitetet utgår han från.
– Vi vill vara involverade och det har vi tydliggjort för Studentstaden. När de ska ha ett möte med it-chefen kräver vi att få vara med, säger Michel Rowinski.

Det man hos Studentstaden fått höra från universitetets it-avdelning är det tidigare nämna mailet om att man behöver en kontaktperson – men inga möten har i dagsläget bokats in, säger Frank Sonander som är förvaltningschef på bostadsföretaget.

Någon plan för hur de ska lösa internetfrågan finns alltså inte än, inte heller en åsikt om vad man föredrar. Men enligt Frank Sonander pågår en inventering av fastighetsnätet, som man i slutet av december beslutat sig för att dra igång. nbsp; Först när den är klar – man vet inte exakt när men ett nytt möte för att diskutera vad man kommit fram till hålls i februari – har Studentstaden, som man säger ”underlag för att fatta rationella beslut”.
– Det är svårt att tycka någonting eller ha planer innan inventeringen är färdigställd eller vi ens vet vad universitetet vill, säger Frank Sonander som av samma anledning ännu inte diskuterat saken med någon hyresgästförening.
– Vi vill invänta och se vad universitetet säger.
Nu verkar det ju som om universitetet vill dra sig ur samarbetet?
– Har de sagt det till dig? Vill de det så är det ju deras beslut, och då får de kommunicera det så att vi och de andra kan planera för framtiden.

Någonting måste hur som helst göras, resonerar Frank Sonander.
– Det är viktigt att studenterna har en bra internetanslutning. Idag finns många som skaffar sig en egen. Det är ett bevis på att det inte fungerar som det ska.
Oavsett vilka alternativ som kommer att finnas för er kommer det behöva investeras i ny utrustning?
– Ja, och vi är beredda att ta en kostnad. Det är inte så att vi inte vill göra någonting, men vi vill göra rätt sak. Vi vill inte investera i någonting som ändå måste göras om sen.

Det företag som tillhandahåller utrustning och kompetens för Studentstadens räkning har meddelat dem att de skulle kunna lösa en del av stabilitetsproblemet för 800 000 kronor. För denna kostnad har de dock inte kunnat garantera att hastigheten kommer öka, och den verkliga upprustning som enligt Frank Sonander behövs för att nätet ska fungera är betydligt större och dyrare än så. Internetföretaget själva kan inte kommentera uppgifterna då det handlar om en enskild kund hos dem.

Nationerna – som ju också äger bostäder – har inte heller inkluderats i början av processen. Dessa kontaktades dessutom först en period efter de andra bostadsaktörerna.
– Det visade sig att de inte hade kommit med för att kommunikationsvägarna inte fungerat, säger Mia Lindegren, och fortsätter:
– Vi skickade ut ett mail och bad så mycket om ursäkt för detta. Nu ska vi träffas i mitten av januari.
Detta möte kommer att ske mellan nationernas skattmästare, universitetets it-avdelning samt universitetets chefsjurist.

När ett beslut om framtiden blir av kan Mia Lindegren inte säga, men hon siktar in sig på halvårsskiftet 2014. Men vad som bestäms är alltså inte klart, betonar hon, och beslutet måste som hon säger vara ”djupt förankrat”.
– Vi vet inte var dialogen tar vägen. Ännu är inga beslut fattade. Man måste ju prata klart och lyssna på alla. Jag hade som sagt hoppats på ett beslut innan jul men nu får vi gå det här varvet.

Framtid med privata leverantörer?

Lösningen som Mia Lindegren ser är alltså att de boende ordnar med sina egna uppkopplingar. Campus ligger inom universitetets ansvar – studentlägenheterna däremot inte nödvändigtvis.
– Det är så det ser ut idag: jag har också slutit ett avtal till mitt hem, säger hon.

En sådan modell använder sig V-Dala bostäder, Stiftelsen Västmanlands-Dala nations studentbostäder redan delvis av. I deras mest nybyggda bostäder – området Majklockan – levererar företaget AllTele bredband. Hyresgästerna kan välja om de enbart vill ha det inte så snabba internet som ingår i hyran eller om de vill betala extra för ett bättre – vilket uppemot 90 procent vill. nbsp;
– Det är dyrare för studenterna, men man får en bättre produkt, säger Mats Andersson, projektledare för V-Dala bostäder.

Om universtetet beslutar att avsäga sig sin del av ansvaret för UpUnet-s kommer stiftelsen som det ser ut idag att kontakta AllTele och erbjuda dem att ansvara för internet även i de andra bostäderna.
Att det i slutändan kan komma att bli så att studenterna får betala mer för internet förnekar ingen som Ergo talat med.
– På något sätt tror jag ändå att en student kan vara beredd att betala en del för en stabil och bra uppkoppling, säger till exempel Studentstadens Frank Sonander.

Mia Lindegren säger sig förstå de invändningar som hittills hörts.
– Alla vill såklart ha bra tjänster och alla vill att det ska vara gratis.