Foto: Linnéa Jonasson/AppendixAmanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och praktiska möjligheter till arbete, inflytande och utveckling i sitt yrke och på sin arbetsplats.

Vill skapa debatt om mansdominans

72 procent av professorerna vid landets universitet är män, visar en rapport som nyligen släpptes av stiftelsen Allbright.
– Män tar yngre män under sina vingar och då är det svårare för kvinnor att göra karriär, säger Allbrights vd och Uppsalaalumn Amanda Lundeteg.

 Jämställdhetstoppen

1. Göteborgs universitet
2. Örebro universitet
3. Stockholms universitet
4. Malmö universitet
5. Karlstads universitet
6. Umeå universitet
8. Sveriges lantbruksuniversitet
9. Uppsala universitet
10. Linnéuniversitetet
11. Mittuniversitetet
12. Lunds universitet
13. Luleå tekniska högskola
14. Linköpings universitet
15. Handelshögskolan i Stockholm
16. Kungliga tekniska högskolan
17. Chalmers tekniska högskola

Lärosätena har rankats utifrån närhet till jämställd representation (40/60). Rankningen har utförts i följande prioritetsordning, professorer, lektorer, doktorander, studenter.

Källa: Allbright

Här kan du läsa hela rapporten "Vetenskapsmannen inte kvinna"

Det var för tio år sedan Amanda Lundeteg läste ekonomi vid Uppsala universitet. Hon berättar om en mansdominans som inte gick att blunda för.

– Trots att vi var ungefär lika många kvinnor som män i klassen, var det killarna som hördes mer. Vi hade en föreläsning med fokus på jämställdhet som inte var obligatorisk och det var glest i salen. I de case vi hade var vd:n alltid en man, säger Amanda Lundeteg.

Idag är hon vd för stiftelsen Allbright (se bildtext) som nyligen släppte en rapport där det framgår att mansdominansen inom universitet och högskola fortfarande är reell, framförallt när det handlar om de högre posterna. Bland landets professorer är 72 procent män. I rapporten, som bygger på statistik, intervjuer och enkätsvar, blir det tydligt att fördelningen påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär, menar Amanda Lundeteg.

– Om du inte ser någon du kan identifiera dig med, påverkar det vad en tror är möjligt för sig själv. Samtidigt är det viktigt att veta att det ser ut såhär, då finns möjlighet att organisera sig. Att blunda för det kommer inte leda till att det blir bättre.

7 av 10 av de
tillfrågade kvinnorna upplever sitt universitet som ojämställt. Ett av citaten i rapporten tydliggör hur det kan ta sig ut: ”Har jag en labbpartner som är man talar assistenterna och lärarna med honom, inte med mig, trots att vi gör arbetet ihop”. I intervjuerna framkommer också att det finns en homosocialitet där kvinnor missgynnas.

– Män tar yngre män under sina vingar och då är det svårare för kvinnor att göra karriär.

Amanda Lundeteg tror att en del av problematiken grundar sig i att universitetsanställda har svårt att se sin egen roll i upprätthållandet av en struktur.

– Forskare jobbar med objektivitet hela dagarna och har en bild av sig själva som objektiva vid rekryteringar. Då är det lätt att bli blind för att du själv faktiskt gör subjektiva bedömningar, säger hon och fortsätter:

– Universiteten borde snegla på näringslivet. Bolag måste jobba med jämställdhet för att locka till sig de bästa talangerna. Det är en fråga om branding och att vara i framkant. Universiteten är mer tillbakablickande och starkt präglade av gamla strukturer som sitter i väggarna.

I rapporten har man rankat lärosätena utifrån hur jämställd könsfördelningen är. I topp hamnar Göteborgs universitet, i bott ligger Chalmers tekniska högskola. Uppsala universitet, som vanligtvis brukar skryta med hög ranking på diverse topplistor, hamnar på en blygsam niondeplats – det vill säga inte speciellt jämställt. Samtidigt har andelen kvinnliga professorer i Uppsala ökat, från 25 procent 2014 till 30 procent 2018.
Rapporten mötte en del kritik då några menade att fördelningen faktiskt blivit bättre över tid, hur ser du på det?

– Det var inte det vi ville lägga fokus på. Vi ville skapa diskussion och öka förändringstakten. Vi får ofta höra att ”det måste få ta tid”, men tid är en medioker problemlösare, det krävs aktivt arbete.