Foto: Lina SvenskMorgan har gått med i hela fyra nationer hittills och hoppas kunna få bostad genom någon av dem. Just nu bor han i Solna tillsammans med sin bror och pendlar till Uppsala för att kunna gå på föreläsningar och seminarium.

Morgan Sjövall, 22 år

Foto: Lina SvenskSex snabba:

Favoritnation?
Där det finns Mojito!
Bästa budgetmaten?
Nudlar och ägg!
Bästa filmen?
Oj! Jag har flera jag vill nämna, men T2 (Terminator 2) är epic!
Bästa boken?
Alkemisten av Paulo Coelho
Bästa Tv-serien just nu?
South Park
Ser fram emot just nu?
Flytta till Uppsala

Ju striktare rutiner du har till vardags, desto större utrymme har du att bryta mot dem när du vill slappna av och ha kul, förklarar Morgan Sjövall för mig när jag förundrat frågar om han någonsin hinner med att gå ut och festa med sina kursare. För en seriesnoozare som jag själv kunde den nyblivna juriststudentens rutiner inte te sig mer främmande:
– Min dag börjar med att jag går upp 05.00, äter min första frukost, en banan- och proteinshake; klockan 06.00 drar jag till gymmet och tränar; 07.00 kommer jag hem och äter min andra frukost, havregrynsgröt. Därefter läser jag några timmar innan jag drar in till Uppsala för seminarier och föreläsningar. Jag går och lägger mig 21.00, annars kommer jag inte upp i tid dagen efter. Det är väldigt viktigt att man får sina åtta timmars sömn.

Det är fredag och vi sitter i de röda sammetssofforna på Östgöta nation som om några timmar drar igång sin pubverksamhet After School. Några nationsaktiva smiter in och ut ur köket bakom bardisken, men i övrigt är det lite rörelse. Morgan berättar att han redan gått med i tre nationer –  Stockholms, V-Dala och Norrlands – och att han funderar på att gå med även i ÖGs (vilket han efter intervjutillfället även gör slag i). En stor anledning till att han gått med i så många nationer är för att han vill öka sina chanser att få bostad.
– Jag bor med brorsan i Solna just nu, men jag söker bostad i Uppsala. Min magkänsla säger mig dock att jag inte kommer att få någon bostad i Uppsala den här terminen. Jag skulle vilja engagera mig mer i studentlivet över lag, men jag torskar runt tre timmar om dagen på pendling, så det skulle bli för svårt att hinna med medan jag bor i Solna, säger han.
Den långa dagspendlingen till trots hann han delta i de flesta av juristprogrammets insparksaktiviteter på både dag- och kvällstid.
 – Den var fantastiskt rolig! Vi drog igång veckan innan terminen började. På söndagkvällen klockan nio, innan vi drog igång ringde min fadder och hörde efter hur det var och berättade lite om vad som skulle komma, så jag förstod att det skulle bli en väldigt satsig och välplanerad inspark. Det blev mycket dans, sång, fest och teambuilding. Jag skulle verkligen ha missat någon om jag inte var med. Men man blev otroligt fysiskt utmattad, så jag tog faktiskt en och en halv dag då jag bara var hemma och tog det lugnt.
Full Moon Party på Stocken och nationspubrundan menar han stack ut som lite extra minnesvärda kvällar, även om just minnet av den sistnämnda är lite ”blurrigt”. Morgan understryker dock att det inte fanns någon press att dricka under insparken, att alla aktiviteter på dagtid var alkoholfria och att faddrarna uppmuntrade reccarna att dricka mycket vatten under kvällarna.

Men det var det där med att det finns utrymme för att ha roligt först om vardagsrutinerna är strikta. För juristprogrammet är just känt för att vara väldigt tufft och därmed inget program man söker i en handvändning. För Morgan var dock ansökan till programmet något av ett wildcard.
– Min plan var egentligen att köra ett juridiskt basår, men så blev jag antagen som reserv och fick beskedet att jag hade kommit in vid andra antagningsomgången. Jag fick typ gåshud när jag fick beskedet. Det kändes verkligen som att ha fått en golden ticket och det hade känts dumt att tacka nej till en sådan chans.
Han säger att han i nuläget inte har någon tydlig bild av vad han ska använda sin framtida examen till (”Just nu är det nog mycket ’go with the flow’ som gäller”) och att han till viss del är lite avundsjuk på personer som vet exakt vad de vill göra med sina liv. Jag blir nyfiken på om han känner prestationsångest inför de fem tuffa år han har framför sig.
– Det är klart att det finns många stunder när man tvivlar på om man kommer att klara av det, men min fadder berättade att 85 procent av alla som påbörjar utbildningen tar examen och att de som hoppar av ofta blir läkare eller ingenjörer istället. Så det lugnade mig lite. Det finns alltid tvivel, men alla mina kursare är väldigt drivna och om man omger sig med drivna personer som man tycker om så lär man sig att koppla ihop studierna med glädje istället för ångest.