Kvinnohat på nätet
Fanny Åström: Systerskapet så mycket starkare
Kärleken från läsarna väger upp det hat hon utsätts för på grund av sitt radikalfeministiska bloggande. Uppsalastudenten Fanny Åström tror på att också visa sig svag, visa att hatet påverkar en.
Näthat har varit ett inslag i Fanny Åströms liv sedan hon började blogga om feminism för fem år sedan.
– Det mest extrema var när jag blev mordhotad av en person upprepade gånger på Twitter, berättar hon.
– Det var saker som att jag förtjänade nackskott.
Liknande incidenter har förekommit tidigare, men det var först den här gången som Fanny Åström polisanmälde saken.
– Det som var obehagligt just då var att samma person höll på i flera månader.
Fallet lades ner, men nyligen lämnade Fanny Åström in en tilläggsanmälan, med mer information. Bland annat vet hon vem personen bakom hoten är.
Varför polisanmäler du inte oftare?
– För att jag inte vill tänka på det. Och det skulle ta för mycket tid att anmäla allt som skulle kunna vara olagligt.
Fanny Åström är trött på att alltid försöka vara stark utåt, berättar hon. I längden tror hon det gör stämningen mindre hård, även feminister emellan, att istället visa sig svag. Själv har hon jobbat mycket på det.
– Mordhot är väldigt obehagliga att få, konstaterar hon, och fortsätter:
– Som feminist tycker jag det är viktigt att man inte måste vara en ”stark kvinna som vågar stå emot”.
Att få höra av folk att hon inte ska bry sig om vad som sägs på nätet tycker hon är orimligt.
– Varför skulle jag inte bry mig om att tjugo personer sitter och skriver hur sjuk jag är?
Men de positiva reaktionerna från läsarna gör det värt att hålla sig kvar i offentligheten.
– Systerskapet är så mycket starkare. Idag har jag en stor läsarskara och får så pass mycket bekräftelse därifrån att det går före. Om jag fått den här typen av hot i början däremot, skulle det ha varit betydligt jobbigare.
Det som triggar människor allra mest i Fanny Åströms blogginlägg och debattartiklar är när hon skriver om förtryck inom kärleksrelationer mellan män och kvinnor. Hur människor organiserar sina privatliv är uppenbarligen förbjuden mark.
– En annan sak är när jag menar att alla män har ett ansvar i könsmaktsordningen, det får jag extremt mycket hat för, berättar hon.
Hatet riktar sig ofta mot den egna kvinnligheten, och påstådda bristen av den, menar Fanny Åström.
– … på så vis är det misogynt till sin karaktär. När folk ska förolämpa en är det nästan alltid i stil med att man inte duger som kvinna. nbsp; Det handlar om att man inte kan tillfredsställa eller bli åtrådd av en man.
Hon fortsätter:
– Jag får mycket insinuanta frågor om hur jag har det med pojkvänner, folk som spekulerar i vad min partner egentligen har för kön. De kan inte se någon annan förklaring till mina åsikter än att jag får för lite bekräftelse från en man.
När näthat riktar sig mot män ser det annorlunda ut, och är inte på samma sätt kopplat till kön, menar hon.
– Istället är till exempel mot ickevita män som skriver om rasism.
Vem står bakom hatet?
– Det är nästan uteslutande män, eller i alla fall personer som skriver under manliga namn. Mitt intryck är att medelåldern är ganska hög, och att många är akademiker. Det är mycket högerfolk.
På frågan om vad hon gör med hat i kommentarsfälten – oavsett om det är direkta hot eller insinuanta otrevligheter – är Franny Åström bestämd.
– Jag är öppen med att jag är jävligt godtycklig. Jag raderar det som inte ger mig någonting. Sedan beror det på dagsform – ibland känner jag att jag har lust att besvara någonting, och då släpper jag igenom det.
Den hårda modereringen handlar också om att bloggen ska få vara ett tryggt forum, säger hon.
– Det är viktigt att kvinnor och feminister känner att de kan berätta om sina upplevelser där utan att vara rädda för att bli påhoppade av någon som spyr galla. För mig är det viktigt att det är en feministisk blogg.
Att aldrig låta hat stå oemotsagt har även andra positiva effekter, menar hon.
– När jag tar bort kommentarer lägger folk av till slut.
Den viktigaste åtgärden för att göra internet tryggare tror hon är just att sluta släppa fram hatet i kommentarsfälten. Att ta bort direkta mordhot räcker inte, tycker Fanny Åström.
– Många medier är extremt oansvariga i sin moderering. Det sprider mycket skit och det leder till en hätsk stämning.
Men det här tycks svårt för många, både enskilda bloggare och etablerade tidningar.
– Det finns en ängslighet inför att vara någon som censurerar. Retoriken att man inte ska vara politiskt korrekt har nått så långt.
Det är inte Fanny Åström rädd för.
– Nej, skit i det Var godtycklig, radera saker du inte vill ha där.
Nätvaro
Nätvaro är ett projekt grundat av Diskrimineringsbyrån i Uppsala som en kontaktorganisation inom INACH (International Network Against Cyberhate). Med stöd från Allmänna arvsfonden arbetar de med att motverka och förebygga näthat.
På www.natvaro.diskrimineringsbyran.se går det att anmäla näthat och även få hjälp med att göra en polisanmälan.
Under höstterminen planeras en studentgrupp inom projektet. Bland annat kommer en workshop med namnet MOTPRAT utveckla strategier för att bemöta näthat att hållas. Mer information kommer att finnas på hemsidan.