Så tuktas en omtenta

Onsdag 14 augusti, 5 dagar före tentan

Ebba Hansson, fysikstudent och verksamhetsledare för Mångfaldsbyrån Esmeralda, sitter på sitt kontor i Kårhuset på Övre Slottsgatan med nacken krökt över ett formelblad. På måndag har hon omtenta på ett delmoment i kursen ”Fysikprojekt I” som hon kuggade under sitt första år på kandidatprogrammet i fysik. Klarar hon den här tentan får hon de två sista poängen som saknas för att hon ska kunna ta ut sin examen.
– Jag hade dålig pluggdisciplin när jag gick i ettan 2015.  Vi festade mycket och jag kuggade flera kurser – låg på CSN-gränsen efter första året innan jag skärpte mig. Jag visste att jag inte skulle klara tentan första gången redan innan jag skrev den. Jag fick ett av tio poäng. Polletten trillade liksom aldrig ner, säger Ebba och tillägger att flera av hennes kursare också kuggade tentan, men att de tog tag i omtentan tidigare än hon beslutade att göra det.
Hur känns det just nu?
– Alltså… det gör fysiskt ont i hela kroppen att bara tänka på omtentan. Jag kommer verkligen vara tvungen att plugga asmycket i helgen.
Vad känns jobbigast?
– Startsträckan. Att bara ta fram alla papper och titta på gamla tentor tar emot något djävulskt. Sen känner jag ju igen ganska mycket, men vissa grejer är på nivån ”hur räknar man ut ett medelvärde?” Det är liksom saker man lärde sig i typ mellanstadiet!
Det låter helt fruktansvärt. Du har inte övervägt att bara strunta i tentan?
– Nej. Jag vill verkligen ha den här kandidaten nu. Plus att jag känner en skyldighet inför föreläsaren på kursen att klara det för att han har varit så snäll.
Har du någon studiestrategi för de kommande dagarna?
– Kolla igenom gamla tentor, memorera svaren och hoppas att det går vägen. Jag borde väl ha börjat plugga tidigare, men jag har inte känt mig motiverad förrän nu.
Hur känner du inför devisen ”det finns omtentor, men inga omfester” just nu?
– Det är jättekul med fest, men man tjänar verkligen på att strunta i den om det krockar med en tentaperiod. Att sitta så här som jag gör nu är verkligen inte roligt. Plus att känslan när man klarar en riktigt svår tenta är oslagbar. Det är så skönt. Men det är väl lätt att vara efterklok.

Alltså… det gör fysiskt ont i hela kroppen att bara tänka på omtentan.

Fredag 16 augusti, 3 dagar före tentan

Ergo möter upp Ebba strax efter att hon har Skype:at med läraren för kursen hon ska tenta av.
– Han gick igenom en hel tenta med mig och förklarade alla uppgifter. Det tog typ en timme och 45 minuter. Så himla snällt att han ställde upp! Jag har aldrig varit med om att en lärare gör så innan, säger Ebba.
Hur var det att prata med honom?
– Jo men det kändes bra. Jag blev ju tvungen att plugga lite extra innan vi skulle Skype:a för att jag skulle kunna ställa relevanta frågor och förstå vad han över huvud taget sa. Jag satt och spände mig från början till slut, så nu känner jag mig helt matt.
Hur känns det när du tänker på tentan nu?
– Jag är försiktigt positiv, men jag vill inte jinxa något. Jag har också förstått att det som var förkunskapskraven till den här kursen var sådant som man läste parallellt med den, så det är egentligen inte så konstigt att jag kuggade första gången. Jag tror att det är en sådan kurs de använder lite för att sålla bort personer från programmet. Men nu när man förstår mer är det faktiskt ganska roligt. Jag blir påmind om varför jag valde att plugga fysik från första början.
Hur känns det fysiskt?
– Det går som ångestvågor genom kroppen då och då. Ungefär som en bakisvåg när man tänker på vad man sa och gjorde igår.
Hur ser helgupplägget ut?
– Jag ska sitta i tryckeriet i källaren på Ekonomikum och göra en massa gamla tentor. Klockan nio till 21 är målet att sitta lördag och söndag.